Sidor

31 mars 2019

Vårkänslor


Igår var jag ute i trädgården hela dagen. Äntligen! Kröp på alla fyra nästan hela dagen, bland annat nära mina krokusar när de blivit fria från alla fjolårsvissna perennrester.



Hörde humlor och bin, såg citronfjäril, njöt vårsolens värme.



Som så ofta glömmer jag den där före-bilden, den som visar hur otroligt risigt allt var innan jag tog fram sekatören.



Men allt ris ligger ju kvar, från rabatter och klippta lavendelbuskar.



Petade ned lökar som krupit upp på jordytan.



Kikade på min narciss/tulpan-äng och satte upp ett snöre så att ingen trampar ner de små bladen som sticker upp genom mossan. Här hade jag tänkt gräva ned mina liljelökar, men jorden är fortfarande frusen.



Såg att alliumlökarna som jag planterade bakom körsbärsbänken sticker upp högt redan nu. Det syns inte på bilden, men här har jag också stuckit ned massor av ligusterskott. Tanken är ett formklippt ryggstöd ska bildas. Får med tiden se vad verkligheten ger.



Mitt blåsippsbestånd blir lite större för varje år. En sann favoritblomma!



Lite glad är jag över att en julros har överlevt hos mig och ska blomma! Vet inte hur många julrosor som inte trivts hos mig.



På trädäcket vältes krukorna upp och kikades igenom. Flera av dem har perenner planterade, andra ska få ettåringar. Några Bellis fick sprida vårfägring.



Idag vaknade jag till regn, men sedan lättade molnen och solen kom fram. Tio grader kallare än igår, men jag ska tillbringa några timmar på Hovet, så det gör absolut ingenting.

28 mars 2019

EFIT - en händelserik marsonsdag


Det är dags att fotografera en gång i timmen igen - EFIT. Jag fotograferade min dag redan igår eftersom det var en omväxlande dag, men idag ska jag bara vara hemma och röja i ateljé och trädgård. Kamerabatteriet behövde laddas, så det blev mobilbilder rakt igenom.


7.00
Morgonbaljan på glasverandan.
Hinner med en till innan jag ska iväg.



 8.00
Fäster trådarna i de tre nätmössor jag virkat till min numera stamkund
(minns ni när jag berättade om uppdraget?).
Tror jag har virkat fler än tio mössor åt henne vid det här laget.



9.00
Hinner peta ned några fröer också innan jag sticker.



10.00
På väg till stan har jag tänkt på hur lyckligt lottad jag är som har vänner.
Att det finns de som vill träffa mig.
Mig.
Det finns så många ensamma själar där ute,
tänk att just jag är så rik på vänner?
Idag ska jag gå på bio med Anna och på ishockey med Razzy,
men först en lååång träff på Mr Cake med Annette och Mia!



11.00
Äntligen blir det av att Annette får den membrillo (kvittenmarmelad)
som Kristina skulle gett henne på vår träff i höstas.
Då fick Annette lämna återbud i sista stund
och jag tog hand om membrillon.



12.00
Nu sitter vi här i flera timmar och pratar och peppar varandra,
delar erfarenheter och tips.
Vi har väldigt mycket gemensamt
och samtidigt är det mycket som skiljer oss åt.



13.00
Ja, det blir lite lunch också,
en croissant med salami, brie och picklad fänkål.
En stund senare måste Annette till bussen hem.



En bonusbild på fina bloggvänner <3

Under tiden har jag fått ett sms där Razzy lämnar återbud till kvällens match.
Ska jag gå själv eller inte?
Får se hur det känns framåt kvällen.


13.50
Jag visar Mia vägen till Odengatan och pendeln vid Odenplan.
Hon ska köpa torkad mattram och citronmeliss i en butik på vägen.



14.10
Har vinkat hejdå till Mia och tar hissen upp till Mellangrabben för att ge honom sin post.
Han är fortfarande skriven hemma även om han bor vid Odenplan.



14.45
Tunnelbanevagnen jag åker med har just utsatts för en klotterattack.
Jag har inte märkt det men stanken från färgen är påtaglig.
En äldre kvinna såg den vuxne mannen
som var nere vid spåret när han sprejade.
Jag byter tåg vid Åkeshov.

Får ett samtal från Anna som måste lämna återbud till bion.
Ska jag gå själv eller inte?



15.15
Lämnar in ett av mina glasfat på Folkets hus i Vällingby.
Det har antagits till deras Vårsalong.



16.15
Jag bestämde mig för att gå på bion, så nu sitter jag här inne.
Vi är totalt sju personer inne i den ganska stora salongen
och någon som sitter längst bak röker minst tre gånger under filmen.
Jag drar sjalen över näsa och mun och koncentrerar mig på filmen.
Orkar inte säga ifrån inne i salongen och det är långt att gå för att få tag i personal.



17.30
Filmen Green Book är slut och jag är mycket nöjd.
Den gillade jag skarpt!



18.00
Jomen, jag ska minsann gå på hockeyn också.
Äter en klassisk tunnbrödsrulle på tunnelbanan.
Himla flängande idag!



19.00
Dags för match.
Jag har tagit på mig djurgårdströjan och tagit fram halsduken.



20.00
Jag har tre biljetter till matchen, tänker inte gå in på varför men kan konstatera att ibland blir det bara fel.
Sitter bredvid handikapplatserna och en väldigt trevlig kille där undrar om hans vänner som egentligen har helt andra platser kan få sitta bredvid mig.
Klart att de får!
Men det visar sig att han som tar platsen bredvid mig är en kaxig liten sprätt som är otrevlig mot killen bakom oss. Sprätten envisas med att stå upp hela tiden, även om han bara fixar med mobilen och alla runt omkring sitter ned. Killen bakom ser inget och får då höra att det här minsann är aktiv sittplats och att han ska visa sin biljett för sprätten för där ska det stå så. Han fortsätter att stå, utan att vara aktiv. Alla vi andra sitter (förutom vid mål, spännande lägen och peppande ramsor, såklart).
Under första perioden säger jag inget, men när sprätten går ut strax före paus pratar jag med killen bakom och förklarar att jag ska säga ifrån. Han blir väldigt tacksam, är helt tydligt inte en som vill bråka.
När sprätten, nu öldoftande, återkommer får han veta av mig att antingen sitter han ned eller så går han tillbaka till sin plats. Då börjar han tjafsa med mig också och tycker att jag ska köpa biljett till en annan del av arenan.
Mig tjafsar man inte med!
Jag säger till på skarpen och han sätter sig ned. Vid ett tillfälle när alla stått upp fortsätter han att stå upp, men då drar jag ned honom. Han går sin väg igen vid nästa paus och då pratar jag med hans trevlige vän på handikapplatsen (som inte märkt något av de som pågått) och han ber om ursäkt och lovar att säga till sprätten. Jag har ju varit så trevlig som låtit dem ta mina platser!
Samtidigt är det en av de äldre männen bakom mig som undrar över sprättens beteende, så jag vet att alla runt omkring vet vad det hela handlar om.
När det är dags för tredje perioden sätter sig sprättens vän bredvid mig och sprätten själv bakom (där det tydligen fanns en tom stol, men jag vet inte vad som hände med den kille som drabbades av första bråket). Efter en stund flyttar även kompisen dit och jag har två tomma stolar bredvid mig. Skönt!
Så är det återigen en period då hela Hovet står upp och sjunger, gissa vad som händer?
Sprätten drar i min tröja och tycker att jag ska sätta mig ned!
Tur för honom att jag både är emot våld och luttrad vad gäller öldoftande unga män.



21.20
Så är matchen över och segern är vår.
Den trevlige killen vid handikapplatsen tackar mig,
och sprätten ser jag inget mer av. 



22.20
Vägen hem är lång.
Första spårvagnen blev för fullproppad och nästa var försenad.
Så småningom är jag i Sundbyberg och väntar på tåget där.



23.10
Inser att jag inte druckit något sedan Mr Cake
och tar mig en stor öl.
Fötterna högt.
Sedan kryper jag i säng och sover som en stock.


Och nu när jag skriver detta får jag ett samtal från Helen
som vill bjuda mig på fika och semla.
Apropå vänskap <3

22 mars 2019

Nordiska trädgårdar 2019


För en gångs skull hade jag sällskap till Älvsjö och Nordiska Trädgårdar idag, jag brukar oftast gå ensam. Vi kom dit när mässan öppnade och hann därför gå i lugn och ro i större delen av mässhallen. I år var det stora A-hallen som gällde igen, det var några år sedan senast.



Vi tog oss ganska snabbt igenom delen med vanliga nasare - de där som säljer ostar, oliver och annat som inte direkt hör till trädgården men som är trevligt att få provsmaka.



Vi tog oss allra längst bort i hallen



där det fanns minatyrträdgårdar



och den klassiska fågelholkstävlingen.



I den här änden låg också balkongutställningen där jag inte tyckte att någon balkong lyckades hela vägen, men att det fanns kul detaljer hos de flesta.



Kunde dock inte förstå hur vita minipenséer och förgätmigej skulle få mig att tänka på Italien?



Som alltid handlar det om att få till de rätta vinklarna för att intrycken och bilderna ska bli okej.



Jag kan ana hur mycket arbete det ligger bakom varje monter, men tyvärr tycker jag sällan att resultatet visar mödan.



Häxan var med förra året också och återanvände ett skåp som jag gillade då. Nu tycker jag att det var trist att det återanvändes Jag betalar ju inte entréavgiften för att se samma saker som förra året?



Flöten hängde som dekoration på flera ställen, det gillar jag. Kan också bero på att jag själv har flöten som pynt.



Men jag har inte gnällt färdigt än. Det här är enda bilden jag visar från idéträdgårdarna. Dessa trädgårdar som är (i mitt tycke) mässans ryggrad, fyllda av fantasi och lust. I år skulle här finnas sex stycken, men en hade uteblivit, en förstod jag knappt att det var en idéträdgård och de fyra som var kvar - nja. Wow-känslan var obefintlig. Vad har hänt? Varför var det så här?



Vi avslutade vårt besök med att lyssna på Peter Englander som gjorde reklam för sin nya bok om inglasade uterum. Eftersom tekniken strulade fick vi inte se några bilder. Vi höll på att somna båda två, så efter detta åkte vi hem.

Nu ska jag inte gnälla mer.

Roligheterna som jag tar med mig är att jag träffade en väninna som jag inte sett på länge och att jag fick köpt precis det jag planerat att köpa; sparrisplantor, liljelökar, rosor och fröer. Nu ska jag försöka få dessa att överleva tills tjälen gått ur rabatterna och vädret tillåter plantering. Lite läskigt, faktiskt.

Imorgon ska det bli sol och 12 grader varmt här. Djurgården spelar första kvartsfinalen och fotbollslandslaget första EM-kvalmatchen. Själv ska jag sitta inne på möte hela dagen. Viss felplanering alltså. Se, nu gnällde jag lite igen. Bäst att jag går och sover mig glad.

17 mars 2019

I väntan på våren


Dagarna segar sig fram, vardag som helg. Ute är det snö, snöblandat eller regn. Inne sitter jag och drömmer om våren och solen och trädgården. Läser två fantastiska tjocka, stora, inspirerande böcker av danske Claus Dalby som får benen och lusten att spritta ända tills jag tittar ut genom fönstret.

Men man har inte roligare än man gör sig.



Så en solig dag åkte jag iväg till dottern. Så här "fint" bor hon. Med utsikt över en grushög. Gråa hus, grått grus. Här ska fler hus byggas, men när? Blir de också deprimerande klossar?



Vi gick en promenad och såg ett annat grått hus, men ett hus man blir glad av. Ett hotell för möss.



Med brandstegar.



Skapat av "Anonymouse" som gjort liknande små hus på flera platser i landet.



I Gustavsberg finns det två, för mitt emot hotell Stilton ligger Vera Pistacias konditori. Musen och blomkrukan har någon annan ställt dit.



Här finns, precis som i hotellet, massor av detaljer att fascineras över.



Affischer i mus-storlek



och bakelser. Jag blir så glad av denna kreativitet!



Tjejmiddagarna fortsätter med mina två gäng från BVC. 1993-gänget hade tema Lakrits senast.



Då blev det räkor med lakritsaioli till förrätt - väldigt gott!



Biff med ett kryddigt lakritssmör till varmrätt (det smöret behöver jag nog få receptet på)



och jag hade plockat ihop en dessert med lakritsglass (gjord på dulche de leche, grädde och lakritssyrup - mycket god om jag får säga det själv), lakritskladdkaka, citronflarn (lyckades bränna de lakritsflarn jag skulle haft), raw-bollar med lakrits och lingonpulver (nja, de gör jag nog inte om) och lite annat smått. Det blev lite för mycket, men det har ni nog redan fattat.



En annan kväll hade jag gänget från 1995 hos mig. Där har vi varken tema eller arbetsfördelning, utan värdinnan fixar allt.



Dessvärre blev de flesta bilder suddiga, men jag bjöd på glöbbel (glögg+bubbel) till fördrink, citruskyckling på fänkålsbädd till varmrätt



och resten av min goda lakritsglass med maränger gjorda på kikärtsspad (jag var ju tvungen att prova och tänk att de blev precis hur goda som helst!), grädde och hallonkolasås som efterrätt. Serverade efterrätten i de blå glasen som jag lätt glömmer bort att jag har och dekorerade med lite Ruby-choklad som jag köpt i Köpenhamn.



Två dagar senare var det kalas här. Vi slog ihop firandet för min svåger och Lillhunken. Svågern kom direkt från Paris och hade med sig massor av goda franska delikatesser, jag gjorde grönsaksrätter



och tårta :-) Lillhunken delar födelsedag med Djurgårdens IF, han är född på föreningens 110-årsdag. (Välplanerad mamma, eller hur!?) Istället för ljus stack jag ned ett medlemskort i tårtan.

Själva födelsedagen kunde vi fira på Hovet och när grabben för första gången beställde en öl innan matchen fick han såklart visa leg, precis som det ska vara när man fyller 18!



Ibland gör jag undantag från min policy att inte visa personer på bild, som när självaste kakmonstret var på besök. Lämpligt suddig eftersom treåringar inte sitter still så långa stunder.



Nu i veckan var jag på en mycket trevlig tillställning på Nobelmuseet. Ett antal av Stockholms museer höll korta och roliga föredrag om vin. Det handlade om festen vid Erik XIV:s kröning, om supandet på medeltiden, om Systembolagets gigantiska lager i Jordbro, om nattvardens olika varianter, om judiska traditioner (nu på onsdag kommer trogna judar världen över att dricka massor!) och till sist



så hade alla glas fyllts på när vi fick veta mer om hur valet av vin till Nobelbanketten går till



och vi fick prova den champagne och det röda vin som serverades på förra årets middag i Blå Hallen.

Bara ett litet axplock av sådant jag roar mig med i väntan på att gå ut i vårsol och rensa ogräs.