Sidor

27 april 2020

Lökängen levererar och ekorrarna busar


Trädgårdsfägrings sista tema för säsongen är ögonstenen och med tanke på alla ögonstenar jag har i trädgården väljer jag de som är aktuella just nu. Först ut är lökängen som börjar leverera på allvar!



Jag har inte räknat alla narcisser som slagit ut, men mängden är verkligen maffig och mer är på gång. Mitt i allt ståtar några kejsarkronor, men de är lite olika utvecklade. Några har fått två stammar och verkar inte vilja blomma, andra ser lite allmänt ledsna ut. Jag hoppas att det utlovade regnet är rikligt, för det är mycket i trädgården som är torrt just nu. Ja, till och med vattentunnorna ekar tomma!



Förutom de vanliga helgula påskliljorna som är grunden till hela ängen, satte jag en hel del av denna narcisslök i fjol. Påminner om citronglass med lite apelsinrippel. Mums!



Desto lugnare i färgskalan är denna vita maräng med lite gula kanter



och denna helvita med traditionell strut



och denna som jag bara har några få av.



Betydligt mindre än de andra är denna lilla sötnos



liksom Tête-à-tête som är så vanlig i handeln om våren och som alltid grävs ned här i ängen efter att ha stått i kruka på trappan under påsk.

Så småningom kommer en väldoftande vit narciss som fanns runt en av rabatterna när vi köpte huset. Den har jag flyttat över till ängen, men den blommar senare än de andra.

Första tulpanerna visar sig också nu, men de har nog inte så bråttom när väderprognosen talar om svalare väder.



Häcken mot gatan är en klasespirea som sprider sig friskt med rotskott. I höstas kapade jag halva häcken och fick en meter fri yta. Varför ha två meter bred häck när det räcker gott med en meter? I helgen slet en annan ögonsten, maken, med att gräva upp så mycket han orkade av mina kapade plantor och lägga tillbaka den sållade jorden. Vi behöver skaffa lämplig kant att sticka ned för att hindra fler rötter att växa ut mot gräsmattan.

Den yngre ögonstenen, Lillhunken, fick ägna en stor del av söndagen åt att släpa ris, gamla stockar och allmänt skräp för att sedan övningsköra med släp till tippen. Tre vändor hanns med innan stängning. Köerna var rejält långa, det är tydligen sådant alla villaägare ägnar sig åt i coronatider.



Mina fyra ekorrungeögonstenar är ena riktiga busar. Farligt söta sådana. Här är det en av dem som klättrar runt på min svarta hängstol.





Min koltrastögonsten har inga problem med att bada inför publik.





Min kamera fylls av foton på dessa ljuvliga motiv.




Fast ibland får jag inte till skärpan, som här när en av dem sitter bland mina nyplanterade pelargoner och mumsar på ett pelargonblad! Den lövkorg med sänghimmel som skyddade en annan kruka i förra inlägget fick raskt flyttas hit - pelargonerna är viktigare!



Så, det var några av alla mina ögonstenar. Vinkevink!

22 april 2020

EFIT - en aprilonsdag varm som en sommardag

Onsdag och dags för aprils andra EFIT - Ett Foto I Timmen. Andra som dokumenterar sin dag en gång i timmen hittar du på EFIT-sidan.


7.30
Nyduschad och påklädd öppnar jag ytterdörren
för att kolla om jag ska ta första tebaljan ute.
Men riktigt så varmt var det inte.
Ser ni rishögen?
Det är hägg, syren, gammal häck och diverse andra grenar.
Här röjs det för fullt!



8.30
Fyller på ekorrmaten.

 

9.30
Tömmer diskmaskin och ställer in i skåp.

 

10.30
Har haft ett av många frustrerande samtal med mamma.



11.30
Pratar med ekorrarna.

 

12.30
Rensar bland krukorna på trädäcket.
Ställer de med perenner bakerst och de som ska fyllas med plantor främst. 



13.30
En gammal spretig häck har grävts bort och måbär planterats.
Två plantor blev över, så jag testar om de kan trivas i det mörka hörnet
framför piprankan (som står i resterna av en blå kruka).



14.30
Har röjt barr och kottar på det lilla trädäcket vid ateljén.

 

15.30
Fikar med distans med väninnan som bakat bullar.
Jisses, vad jag längtar efter mina tjejträffar nu!



16.30
Kollar in den där som inte heter Messi.
Stilig typ!
Tänk att få så mycket blom redan året efter plantering!



17.30
för att ekorrarna grävde upp allt.
Sedan såg jag hur de grävts sig under korgen för att komma in i planteringen,
då lade jag en gammal sänghimmel ovanpå korgen
(den passar också till nyplanterade kålplantor).
Nu får jag se två små marodörer slita och kämpa för att få bort tyget ...





18.30
Lillhunken har övningskört till jobbet,
så nu fixar jag middag tills maken kommer tillbaka.

 

19.30
Efter middagen sätter jag maken i arbete.
Mer syren ska sågas ned och släpas till den redan överfyllda högen.
En försummad del av trädgården ska snyggas till.



20.30
Nu var det lååångt ned till golvet och de nytvättade tårna.
Dags för (kladdigt) somriga naglar!



21.30
Ser Love and Friendship på SVTPlay
och skrattar gott åt damernas åsikter om män. 



22.30
Tar sista bilden i arbetsrummet när jag ska föra över alla bilder.
Sedan blev det ett telefonsamtal med äldste sonen,
så jag borde väl klämt in ett foto till?

Istället för det skriver jag godnatt!

16 april 2020

Födelsedag i coronatider


Sol, blå himmel och lite blåst. En sanslöst vacker vårdag (som balsam för själen, som Trädgårdsfägring säger) som jag tillbringade i trädgården efter att ha fått skönsång vid sängkanten av maken och en väldigt sömnig Lillhunk i morse.



Jag bar undan den gigantiska högen med häggrenar, där varje gren var stor som ett helt träd.



Ville inte att skräpet skulle ligga i vägen för min lökäng som börjar slå ut nu.

Flyttade massor av plantor med förgätmigej och gullvivor från andra platser i gräsmattan till själva lökängen. Såg att en hel del som jag flyttade dit förra året har tagit sig fint.



Fick flera långa telefonsamtal från väninnor, så tydligt att karantäntider ger tid för umgånge per telefon.

Kikade på mina magnolior och såg att Leonard Messel (som jag envist kallar Lionel Messi) börjar slå ut. Får se hur den ser ut imorgon!



Fick ett tjockt paket i brevlådan och funderade på vem som skickat present. Blev så glatt överraskad när jag fann julroshybrider som fina bloggvännen Carina skickat!



Snabbt fick de planteras och nu ska de minsann pysslas om ordentligt så kanske de kan tänka sig att trivas hos mig.

Tänk, Carina hade ingen aning om att de kom fram på min födelsedag!



I brist på besök av egna barn har jag fortsatt att vänja ekorrungarna vid min närvaro. De är så mysiga där de flänger omkring lite vingligt bland grenarna.









Till kvällen blev det fondue med potatisgratäng



och istället för tårta bjöd jag på marängswiss med jordgubbssmakande maränger. Sött som sjutton, men oväntat gott. Att jag gärna hade gjort en chokladtårta istället var bara att glömma. Lillhunken gillar inte choklad och vi kan (bör) knappast trycka i oss en hel tårta, maken och jag ...