29 maj 2022

Slott, stuga, höns och en gris

Vi körde hemifrån vid 6.40 en onsdagsmorgon för att slippa värsta rusningstrafiken. Åt tunnbrödsmackor, oliver och ostbitar i bilen och tog oss utan paus till Helsingborg. Färjan gick kl 13 och på den tjugo minuter korta överfarten till Helsingör hanns toabesöken och makens röda pölser med. Danmark mötte oss med gula rapsfält, vitsippshav i bokskogarna och ljuvlig magnoliablom. Raka spåret till Rödby och färjan till Puttgarden kl 15.45. Havet var stilla och solen sken!

Iland i Tyskland hade vi blott en halvtimmes bilfärd till vårt lantliga hotell där vi fick rummet på änden, det med öppna dörrar på bilden.

Efter en lång resdag var det skönt att andas ut och se en konstgjord kossa vaka över rapsfälten. Och ni, som läst mina reseberättelser förr, vet att det var nu maken tog sig en sovstund på sängen.

Själv pratade jag med den förbipasserande grannen.

Tio minuters vackra vindlande vägar bort från hotellet låg en restaurang som jag spanat in. Typiskt nog hade de ruhetag, vilodag, även denna onsdag! Men det lös där inne så maken gick in och kollade läget.

Två damer satt med administration vid ett bord och den ena frågade köket som sa att vi fick komma i och äta! En allt utom trendig restaurang, men vi åt vitlöksscampi som serverades i bubblande heta keramikskålar och med en god brödbit att suga upp allt det aromatiska smöret med.

När vi ätit upp kom en hel barnfamilj in, de fick också stanna och äta. Skönt med flexibla ställen!

Efter en god natts sömn och en lika god frukost var det bara att köra vidare. Vi pausade i kurorten Bad Bentheim nära gränsen till Nederländerna, där vi tog oss upp till borgen.

Hittade ett ledigt bord på en perfekt uteservering och kände den härliga sommarvärmen. Jag var inte så hungrig efter hotellfrukosten,så jag tog bara gebackener camembert (friterad camembert) och ett glas weinschorle (vitt vin med bubbelvatten) när maken åt den traditionella bratwursten.

Så gick vi upp till borgen

där vi kunde gå uppe på muren, i alla fall en bit,

och se fina utblickar

genom tornens gluggar.

Inne i slottet var det vackra rum

med en hel del romantik,

vackra hantverksdetaljer

och elegant dekorerade tak. Eller om det var golv.

Så sista biten till vårt lilla privata boende en bit från Utrecht i Nederländerna. Återigen på vischan. Vid en bondgård.

Vi hade en egen parkeringsplats där vagnen för vår packning väntade.

Här fanns en hylla med gårdens produkter; ägg, yoghurt (SÅ god!), sylter, hemgjord ägglikör och de små figurerna av krukor (som jag inte köpte).

Vi drog vagnen längs den smala stigen med vatten på ena sidan och stängsel på den andra.

Kom fram till en bänk där vi kunde njuta solnedgång

och småprata med närmsta grannarna.

Så över den smala spången till vår egna ö

och vårt egna lilla hus

mitt i polderlandskapet

och dessutom med egen liten jolle om vi ville ro ut på dikena.

Vi hade handlat patéer, ostar och vin på Lidl

och kunde dessutom ha provsmakning av gårdens ägglikör och den vi köpt på Lidl.

Nu skulle vi bo här i fyra nätter. Ett litet hus som jag bokade för två år sedan, men som alla vet stängdes gränserna när pandemin slog till. Äntligen var vi här!

Och nu bjuds ni tre morgonbilder från samma vy. Den första morgonen fotograferade jag inte eftersom vi skulle tidigt iväg till Keukenhof, 45 minuters bilresa bort.

En morgon var det dimma.

Men sista morgonen sken solen!

24 maj 2022

Total tulpanfrossa i Keukenhof - ett bildinlägg

Nu blir det vansinnigt många bilder på tulpaner, jag vet. Men det finns fler. För Keukenhof är helt överväldigande. Det var dit vår resa gick, så själva reseberättelsen får komma efteråt.

Vi skulle rest våren 2020, men då stängdes Nederländerna helt för turister. Nu blev resan av!

Jag köpte biljetter på nätet innan vi for och valde första tidslotten, så vi kom till parken strax efter 8 på morgonen. Det kan varmt rekommenderas att vara tidig för vi kunde strosa runt i lugn och ro i två timmar innan det började välla in andra. Totalt gick vi runt i fyra timmar och njöt av allt det vackra!