Så vackra hus i förfall

I fina Jurmala utanför Riga finns så många vackra hus att mina ögon gick i kors. Tänk om man hade pengar att köpa ett (två-tre-fyra-många!) och restaurera det, läget vid den gudomliga sandstranden är så fantastiskt!

Veckans fönster

Veckans hus - grindar

Börjar min grindkavalkad med en sann favorit: Entrén till promenadvägarna på Djurgården. Så vackert blå! Snygg både mot vit snö och sommargrönska!

Vid Hasselbacken stod grindarna också på vid gavel, men grindstolpar och portal skäms inte för sig.

Så en liten enkel gotlandsgrind, just den här finns vid det lilla bageriet i Hamra.

En grind som väcker många känslor och minnen hos mig. Genom denna grind har jag cyklat oräkneliga gånger. Gotland, såklart.

När jag var till Wijs trädgårdar i Ockelbo för några år sedan, ställdes en del spännande grindar ut. Detta är tydligen den enda jag har tagit bild på. Intressanta grindstolpar, eller hur?

Och så den solglada grinden till Ellen Keys Strand vid Vättern. Om besöket skrev jag här.

Grind vid Gudhems kloster utanför Falköping.

Och så vräker jag till med magnifika engelska grindar. Först ut är den till Kensington Palace i London. Och ni får detaljbilder:

I parken vid slottet finns också en inhägnad trädgård med fyra vackra grindar. Alla hade en temporär konstnärlig överbyggnad som passade till den magiska utställning som just då pågick i slottet:

En grind jag visat förr, vi körde fel på väg norrut mot Yorkshire och passerade detta praktexemplar.

Aningens modestare grind vid Fountains Abbey, Yorkshire. Läs mer här.

Till sist en fuling från borgen vid Bernkastel-Kues, Moseldalen, Tyskland. Fram till denna grind kan varutransporterna ta sig, sedan packas varorna ur och åker bergbana upp till slottet. Grinden hindrade oss från att ta genvägen ...

Veckans hus

Veckans hus - trappräcken

 Åter till Den Gamle By i Århus på Jylland.

Detta är Møntmestergården, det största byggnadsprojektet i museets historia. Huset byggdes ursprungligen 1683 i det som kallades Nykøbenhavn och var från början en enda rikemansbostad med festsalonger på övervåningen.

Med tiden förändrades husets användning radikalt och i slutet av 1800-talet hade Borgergade, där huset låg, förslummats så pass att alla hus i det nu överbefolkade slumkvarteret skulle rivas. 1940-50 totalsanerades kvarteret, men Københavns Bymuseum bevarade Møntmestergården genom att plocka ner hela huset med hjälp av hantverkare, arkitekter och museifolk.

Tanken var att huset skulle återuppbyggas i Köpenhamn, men 1995 övertog Den Gamle By materialet och 2009 kunde huset öppnas på torget.

Till vänster ligger Borgmestergården, som jag skrev om tidigare, men för att komma in i Møntmestergården får vi gå in genom portalen till höger och in på gården.

Här, på baksidan, ligger entrén med sitt vackra regnskydd.

Innanför dörren möts vi av ett oerhört pampigt trapphus

med målade fält och dekorerat trappräcke.
Trappan i barockstil byggdes 1720 när man ansåg att husets
svalgångar och utvändiga trappor var hopplöst omoderna.
Idag anses trapphuset vara en av byggnadens främsta detaljer.

På räckets insida är stolparna platta, men på utsidan är de välvt figursågade.

Målningen är spännande, jag tyckte att den såg lite klumpig ut, men så fann jag detta klipp.

Lite irriterad är jag över att jag inte gick hela vägen upp och såg originalmålningen ...

Efter att ha gått runt och kikat i alla salar var det bara att gå ner igen. Mina bilder från de vackra salarna spar jag till en annan gång, men om du klickar på länkarna i detta inlägg får du veta och se mer om huset!

Och HÄR finns ännu mer att se!

Veckans hus

Veckans hus - bastu

Att bada bastu är inget för mig. Mina finska gener är obefintliga och mitt blodtryck är lågt. Jag kan möjligen sitta i en bastu i tre minuter för att få upp värmen, sedan börjar hela världen snurra för mig.

En del villor i min bekantskapskrets har bastu som mest används för att torka tvätt eller förvara prylar. Grannens gäststuga höll på att brinna upp när ett litet klåfingrigt barn hade satt på termostatet ...

Bastuflotten ovan, från Stockholms bastuflotte, passerade oss när vi åkte Den svenska Hurtigruten i augusti. Tur att jag knäppte en bild!

Det här huset däremot, det har jag barndomsminnen av. Det är den kommunala bastun i Vamlingbo på södra Gotland. Här har män och kvinnor olika tider, en dag i veckan vintertid och två dagar sommartid. Det är Vamlingbo Bastande Vänner som driver verksamheten.

Med ett fritidshus utan tillräckligt med vatten, dessutom otjänligt, är det skönt att få tvätta sig i annat än havet någon gång då och då. (Jo, Östersjön är "havet"). Hit åkte vi när jag var liten, hit åker pappa fortfarande. Ja, han har gjort det så mycket nu att han uppgraderats från sommargotlänning till nästan integrerad av gubbarna.

Och det går ju att duscha utan att gå in i bastun!

Men i somras satt jag här och mindes barndomen, samtidigt som jag väntade på att tvättmaskinen skulle gå klart ...

P.S. Undrar just om jag skulle gå på stan och fotografera en bastuklubb? De förbjöds mellan 1987 och 1 juli 2004 p g a HIV-smittorisken. Men nej, de är nog inte så intressanta ur byggnadshänseende ...

Veckans hus

Veckans hus - loftgångshus/loftbod

Den Gamle By, Århus, Jylland, Danmark.

Borgmestergarden är Danmarks bäst bevarade köpmanshus från renässansen.

Den byggdes i Århus 1597 och tillhörde under århundraden

stadens ledande grossister, däribland flera borgmästare.

Genom dörren syns trappan upp till gårdssidans loftgångar.

Byggnaden är U-formad och omringar genom detta en fin gård.

Här syns också gårdsentrén, stor nog för häst och vagn att ta sig in genom.

Borgmestergarden var den första byggnad som uppfördes i Den Gamle By

och inrymmer idag två utställningar, varav

den största visar en omfattande kavalkad

av borgerliga inredningar från cirka 1600 till 1850.

Den andra utställningen består av originalinteriörer

från ett köpmanshus i slutet av 1700-talet.

 

Och här har jag missat en pampig murad öppen spis till förra veckans tema!

Denna tillhör renässansdelen (kring 1600) av huset.

Notera de målade textilierna på väggarna!

I välbärgade familjer satte man upp mattor för att isolera mot kylan,

men ibland nöjde man sig med att bara måla.

Här finns också en tysk gjutjärnskamin som eldas från intilliggande rum.

Från barocken, 1650.

Dörr från loftgång till invändig trappa.

Och till sist öppningen ut mot gatan.

Veckans hus

Veckans hus - Kakelugnar / Öppna spisar / Kaminer

Då börjar jag med ett hemma-hos-reportage. Här ser ni enda anledningen till att mitt vardagsrum inte går i blått. En otät kakelugn i grönt bikakemönster!

Otät? Ja. På 40-talet sänktes taken i huset och då tog man bort ett skift på kakelugnen. När vi sedan tog bort det vävspända taket blottlades den förlängda skorstensstocken. Inte helt vackert.

Skorstenen är tätad och vi kan elda i kakelugnen som vore den en öppen spis. Stänger vi luckorna pyser det ut rök i springorna mellan kaklen.

I matsalen däremot, finns en vedkamin som får sotaren att falla i trans:

- Glimmerluckor, stönar han i likhet med alla andra sotare som varit gamla nog att förstå tjusningen i just glimmerluckor. Och har de en yngre kollega med sig, så berättar de för denne att detta är helt fantastiskt.

Och bredvid står jag och ler världsvant.

Den här kaminen var klädd i mörkgrönt kakel när vi köpte huset. Samma mörkgröna kakel som badkaret och tvättråget nere i källaren. Gissar att dåvarande ägaren fått ett stort parti billigt. Eller så gillade han bara grönt. Det var inte bara badkaret i källaren som var kakelklätt - hela badrummet hade samma mörkgröna kakel ...

Ovanför kaminen sitter den spegel jag gjort i blyinfattat glas, den visade jag i ett tidigare inlägg. Att ni inte får se den på bild nu beror på att det är stört omöjligt att fotografera både kamin och spegel så att ni förstår vad ni ser. Eller så ska jag tvinga ett antal barn att hålla upp vita skynken så att det inte blir så mycket speglingar ...

Här eldar vi inte så mycket, kaminen är sanslöst effektiv och värmer i fel rum - det är vardagsrummet som behöver värme på vintern när glasverandan kyler.

Och när vi eldar i kakelugnen i vardagsrummet slår termostatet ifrån och därmed värmen på övervåningen ...  (Ja, jag föreslog en helt annan placering av termostatet, men vad hade jag för det?)

Så några bilder från Stuckatörens våning på David Bagares gata, halvtokiga bilder eftersom det var dåligt ljus och mycket folk ...

Har ni möjlighet att gå på visning här, ska ni absolut göra det! En upplevelse!

En finfin bok om kakelugnar har Margareta Cramér skrivit. Cramér var byggnadsantikvarie vid Stockholms stadsmuseum under många år och bevakade de kulturhistoriska värdena vid upprustningar i Gamla Stan och innerstaden i övrigt.

Och så lite England.

Jag vet inte varför engelsmän så gärna har rejäla pampiga eldstäder med en liten fjuttig insats i?

Här två talande exempel från hus jag hyrt, ett utanför Bath och ett i Harrogate:

Men.

De kan också, engelsmännen. Jag slutar med två mäktiga pjäser från Castle Howard i Yorkshire. Jag har sedan länge lovat att skriva ett separat inlägg om denna fantastiska plats, jag vet. Det kommer.
Det var här den underbara tv-serien Brideshead Revisited spelades in.

Och ni kan ju ana hur mycket som finns att se här!

Sedan skulle jag ju gärna visat pappas egenritade spisar, två mycket annorlunda tingestar i svart plåt som gjorde honom ökänd på södra Gotland. Men att hitta bilder ... nej, det får nog bli en annan gång!

Veckans hus