Sidor

30 april 2017

28 april 2017

Med arbetsinspiration från gamla teveprogram


Jag var gräsänka förra helgen och då började jag titta på gamla Trädgårdstoppen-program på play. Har sett dem alla förut och kunde konstatera att bildkvaliteten avslöjar att programmen har åldrats.

Men jag fann lite inspiration! Bland annat av denna runda fontän, kantad av alunrot.



Jag har också en rund fontän, kantad av stenar. Och så har jag en hel drös av alunrot som flyttats runt mellan rabatter och krukor. När vi byggde vår potager förra sommaren planterade jag mina alunrot som kant runt om staketet, bara för att gräva upp dem och sätta dem i krukor igen när jag fick hasselört av Janicke. Ville hellre ha en kant av liguster med hasselörten som botten.



Så igår flyttade jag alla små förtvinade alunrot till kanten runt fontänen. Grävde bort grus, skar i duken under och lade till extra jord till de små. Tror att bladfärgen blir ypperlig till den rostiga kanten om plantorna bara förstår att jag vill dem väl.



I väntan på lite varmare dagar får mina keramikblommor pryda krukorna som alunroten övervintrat i. På min glasveranda står fyllda flitiga lisor och växer till sig - de ska hit så småningom.


Ursäkta speglingen i teve-rutan!
Ett annat inslag påminde mig om när jag såg dessa keramikekorrar för första gången, i Carl-Olof Damms trädgård på Öland. Jag mejlade honom efter att programmet sänts den gången och beställde två ekorrar.



När de kom blev jag lite besviken, för jag tyckte att de var fula. Nu grävde jag fram dem ur gömmorna och bestämde att de ska få sin plats i något träd!

(Hos Marta kan ni läsa en inlaga hur det går till bakom inspelningen av programmet. Mycket intressant!)



När solen värmt upp trädgården idag ska jag röja i mitt växthus, det är minst sagt på tiden. Här står levande och halvdöda odlingar på kors och tvärs.



Mitt i all röra står en liten blyg viol, en liten bonus för oss småslarviga typer.

25 april 2017

Fiskstim till Monthly Makers


Jag har gjort en del uppskattade glasfåglar som vissa kunder anser är fiskar. Som ni vet så har kunden alltid rätt, så jag säger inget. Har istället börjat kalla mina fåglar för näbbgäddor, så får man välja själv. Kan inte låta bli att fundera över det franska par som köpte en "fisk" till sin fisksamlande vän. Undrar om vännen också ansåg att fågeln var en fisk?

Nu när Monthly Makers apriltema var djur tänkte jag att det passade bra med lite riktiga fiskar.



En solig dag ställde jag ut mitt arbetsbord i trädgården och skar till fiskkroppar av ofärgat glas och detaljer i glada färger.



Monterade de olika delarna i glasugnen och pimpade med flakes (glasflingor) och frit (glaskross). Valde ögon från pluppar jag gjort tidigare. Har alltid ett lager med pluppar i olika färger, de är användbara till mycket!



Ugnen sattes på tackfuse-program (upp till 760 grader) och ett dygn senare kunde jag borra hål i fenorna och prova att hänga upp mina glasfiskar.

Det ska bli intressant att höra om folk ser skillnad på fågel och fisk nu.
Vill du se vad andra har skapat på temat finns länken här:

24 april 2017

En gräsänkehelg


Innan jag blev gräsänka åkte jag in till stan för att gå på teater med maken. Började med att gå till Åhléns för att med egna ögon se det som var så ofattbart när vi var i England. Väggen med hälsningar griper verkligen tag i hjärtat.



På Teaterbaren var maten i stort sett slut, alla kulturtanter som skulle se Hemsöborna hade ätit upp den fisk- och skaldjursgryta som jag hade bespetsat mig på. Istället fick jag en ganska trist schnitzel innan föreställningen Det var inte jag. Igen. Tre dansare och konstnären/poeten Jesper Waldersten gjorde ett starkt och udda scenkonstprojekt. Bara femton föreställningar ges, där alla blir olika. Jag gillade det skarpt!



På fredagen cyklade Äldste sonen och jag till Bällstaån vid Solvalla där en bäver kapar träd för fullt. Vi hoppades få se bävern, men fick nöja oss med att se dess framfart.


 

Hemma i trädgården var det fågelspaning, en svarthätta var en ny bekantskap. Det är hanen som fått ge namn till arten då han har en svart hätta. Detta är alltså en rödhättad hona.



En ensam sidensvans har med förtjusning mumsat på äpplen. I grannens björk har det suttit större flockar, dock inte så många som när det var fågelräkning och jag slutade räkna vid 120 stycken!



På fredagskvällen åkte alla mina karlar på hajk och jag cyklade iväg på tjejmiddag. Vi bjöds på mojito, kalvstek och citronfromage och drack som alltid en hel del rött.



Så när det blev lördag var det inte direkt deklarationerna jag ville ägna mig åt. Det blev prokrastinering för hela slanten. Jag kollade trädgårdsprogram på teve, fotograferade tulpaner som skulle slängas och räfsade i trädgården.



Det var oväntat bra väder, så jag kunde stå ute och skära glas. Fick igång en glasugn och påbörjade alster till nästa.



När kvällen kom såg jag massor av ishockey på teve och blandade till mig en gammal klassisk Snowball (fast jag gör den utan vodka och med apelsinläsk istället för fruktsoda). Efter att ha druckit halva kom jag på att jag köpt ägglikören för att kunna göra en Bombardino (som jag gör med rom), så då gjorde jag det också. Fick användning för ett av mina fina Irish Coffee-glas av Torun Bülow-Hübe. Jag som varken gillar kaffe eller whisky får ju sällan njuta av mina egna glas annars!



Och så blev det söndag och jag gjorde klart tre av fyra deklarationer, den sista inväntar makens inloggning. SÅ nöjd.

Sedan kom de delvis frusna scouterna hem med sina lägereldsdoftande kläder och lugnet var över.

21 april 2017

Aprilväder


I tisdags när jag vaknade var trädgården täckt av snö. Igen. Tackolov smälte allt bort under dagen.



Min narcissäng i tisdags ...



och samma äng nu på morgonen. Det går framåt!



I en av mina stora krukor på uteplatsen sticker det upp något som jag har planterat. Tänk att det är med växter som med påsarna i frysen - jag är så övertygad om att jag ska minnas vad jag planterat/fryst in att det inte behövs etikett! Nåja, de stora tror jag är hyacinter (fast jag hittar ingen hyacintförpackning bland de sparade förpackningarna), men nu sticker det upp en del smått också ... hmmm ....



Stjärnmagnolians knoppar är inte helt glada i de minusgrader som varit, hoppas att blomningen inte uteblir.



I en trasig krukas sparade överdel planterade jag ramslök förra våren och jag är otroligt glad över att se de vitlöksdoftande bladen sticka upp!



Men häggen är lite väl tidigt ute, eller ska det bli en ordentlig semester för skomakaren i år?



Vitsipporna kommer att slå ut för fullt idag, när det nu äntligen ska bli lite bättre temperatur. Sedan lär det bli svalare i helgen igen, så idag ska jag fånga dagen och ge mig ut på bäversafari. Ser jag någon bäver kommer det bilder, så håll tummarna!

18 april 2017

En snabb överblick av läget vid hemkomsten


Nej, jag var inte beredd på minusgrader och snöfall när jag kom hem från min vårvarma resa med kanalbåt (se förra inlägget). Var inte beredd på is i fontänen och stelfrusna vattenslangar. Jag kom ju hem från England full av trädgårdsinspiration!



Skyndade ut i växthuset där mina Blomman för dagen slokade. Frostskadade. Döda. Klockrankan verkar däremot ha klarat sig.



Tagetesplantorna hade klarat kylan men inte fått vatten, så de repade sig. Kålen och salladen mådde bra.
Maken hämtade sladden till frostvakten, som förstås borde varit igång redan innan resan.



Desto gladare blev jag av att den första bollprimulan blommade och inte brydde sig om kylan. Oj, jag glömde - måste också kolla mina fuchsior i lusthuset!

17 april 2017

Tillbaka från våren


Vi hade precis fått vår kanalbåt när dotterns sms nådde oss. Så overkligt det var att läsa om terrorattacken i Stockholm där vi stod i England i färd med att börja en efterlängtad semestervecka. Jag hade förberett ett EFIT-inlägg att fylla med foton, men det kändes så oviktigt och verklighetsfrämmande att jag helt skippade det.

Telia tyckte inte att min telefon skulle fungera och teven fick ingen signal där vi lagt till för kvällen, så vi visste så lite om vad som hände hemma. Äldste sonen skickade en sammanfattning efter kvällens presskonferens, men vi hade inte sett några bilder.



När vi vaknade på lördagsmorgonen lättade dimman och vi fortsatte vår färd i en konstig mix av känslor.

Vid lunch fick vi wifi på en pub och mitt facebook-flöde var fullt av oroliga vänner som undrade om jag var säker. De hade ringt och skickat sms men inte fått något svar från mig. Nu kunde jag lugna dem.



Sedan kunde vi så smått börja njuta på riktigt av vår färd på den slingrande Trent and Mersey Canal.



Under grönskande hängpilar och



förbi gigantiska rhododendronbuskage (tänk att åka här när de blommar!),



men också förbi mindre vackra miljöer.



Vi har lapat sommarvarm sol och



fått brått att lägga till när regnet anföll.



Vi har njutit av överdådig vårblom,


(Alltså - dessa kamelior!)


kämpat med tunga luckor vid dubbelslussar (som tar två båtar åt gången och varje lucka kan väga 2500 kilo),



anat vattnets kraft



och manövrerat de betydligt snabbare enkelslussarna vars luckor bara vägde ca 1700 kilo ... (vem behöver gym?).



Vi har känt den starka doften från blommande raps. Kontrasten mellan de blommande rapsfälten och de ännu inte lövspruckna träden var lite udda.



Vi har spanat in det lokala djurlivet.




Har glatt åt oss att några har svanbo i trädgården



och lidit med svanen som byggt bo under vägbanken mellan en kundvagn och en vägarbetskon.



Vi har träffat goa vännerna från Yorkshire som kom körande för att se oss den varma söndagen,



fotograferat Storbritanniens mest fotograferade pub (vid Fradley Junction där det är fem slussar på en kilometers kanalsträcka)



och spanat in virkade hattar till försäljning (klickar du upp bilden kanske det syns att mannen har färgat en del av skägget i matchande lila).



Vi besökte också det gigantiska området i Alrewas, fyllt av minnesmärken över alla som deltagit i eller drabbats av krig. Det får nog ett eget inlägg vad det lider.

Sedan flög vi hem till snön.