Glasfrossa hos mästare Pacinek

Så här kan en rondellhund se ut i det tjeckiska glasriket. Vi hade från Ceska Lipa åkt till närliggande Novy Bor för att besöka

glasmuseet Novotony, men se det var stängt trots andra uppgifter från företaget på Google. Så surt.

Vårt andra mål var hos glasmästare Pacinek och där var det öppet. Vi parkerade bilen och började med att vandra runt i trädgårdens fantastiska glasutställning. Så nu blir det massor av bilder på glaskonstverk!

Här stod också en hel mängd träformar som används när man vill blåsa samma glasmodell flera gånger. Ett konstverk i sig!

Så gick vi in i hyttan där mästaren Jiri Pacinek själv stod och arbetade tillsammans med tre andra karlar. Han var hur trevlig som helst och berättade glatt om sitt konsthantverk.

Hans svägerska var inte lika bra på engelska, men hon följde oss först upp på övervåningen där det var en stor butik med fantastiska glasföremål.

Sedan låste hon upp den gamla halvt förfallna kyrkan bredvid glasblåseriet.

Här har glaskonsten fått flytta in! Eftersom vi kom efter turistsäsong höll man på att möblera om för ny utställning. Alla de vita pelarna brukade ha glasskulpturer på sig, men nu var de tomma. Vi fick dock se så mycket vackert här på övervåningen att det inte gjorde något!

Detta var verkligen en upplevelse som jag varmt rekommenderar, inte enbart för att jag är jävig! Själv höll jag mig till blygsammare prislägen och köpte en (blå) skål på fötter och en (blå) döskalle med glitter.




Sedan for vi vidare norrut, in i Tyskland där vi mumsade lunch i form av panerad fisk med potatismos och rödkål.

Som ni anar närmar sig reseberättelsen äntligen ett slut - det blir några fler bildinlägg eftersom vi fick se ytterligare några fantastiska platser som jag vill visa. Ett av inläggen ska hinnas med före nästa EFIT ...

Godsaker och skelett i mängder

När vi lämnade hotellet i S:t Johann Im Pongau så hade vi en dryg bilresa framför oss. Ett stopp var inplanerat på vägen, men när skylten om Pralinenwelt dök upp fick maken snabbt svänga av vägen! Sådant vill inte den här chocoholicen missa!

Här på Confiserie Wenschitz i Allhaming finns världens högsta chokladfontän, 12 meter av smält choklad ... Här finns såklart också ett chokladmuseum, men det fick inte plats i vår tidsplan

utan vi koncentrerade oss på pralinerna

och valde var sin påse

med åtta praliner som vi sedan mumsade på i bilen tillsammans med äpple och kex. Struntade i att stanna för lunch

utan körde (via Vyssni Brod där jag skulle köpa en speciell sorts glaskulor) direkt vidare till Kutna Hora och benhuset i Sedlec.

Både spirans topp och

gatstenen framför kyrkan visade vad som fanns därinne.

Tyvärr fick man inte fotografera - förbudet kom 2019 då man tröttnat på turisternas respektlösa selfies - så mina bilder från denna mycket speciellt dekorerade kyrka kommer från affischer som satt uppe i en annan lokal.

Det finns många fina foton härifrån på internet

men det är verkligen en upplevelse att se 60 000 skelett konstnärligt och dekorativt placerade. Bättre än en enda stor benhög, som det blev när man inte hade plats för pestens alla offer, ens om de begravdes stående?

Kutna Hora lär vara en fantastiskt vacker stad, men de flesta turister kommer enbart för att uppleva memento mori.

Vi fortsatte sedan till en betydligt mindre ort med ett vackert torg, Ceska Lipa.

Här skulle vi bo ovanpå konditori U Madony

och fick faktiskt det i mitt tycke snyggaste rummet på resan. Blått, vitt och trä är aldrig fel!

Vi gick tvärs över torget och åt på en indisk restaurang, lite oväntat i dessa hus som ser ut som bakelser. Bilden är från nästa dag då vi skulle åka vidare norrut.

Men först middag! Goda pappadum med dip (och pakora och smörigt naan)

och en rejält kryddstark Rogan Josh. Gott!

Men vi bodde som sagt ovanpå ett konditori och café, så vårt trapphus var dekorerat med bakverk!

Frukosten åts i caféet och levde upp till förväntningarna med fina sötsaker

tillsammans med ljuvligt nybakt bröd (vi vaknade av doften!), pålägg, äggröra

färsk frukt och allt man kan behöva.

Jag var såklart tvungen att smaka på bakverken

och den goda frukten. Men tyckte att det var rätt uselt av ett café att servera tepåse istället för bryggt te ...

Bakverken såg förföriska ut. Men man kan ju inte äta allt! Och vi hade viktiga utflyktsmål att resa vidare till.