23 september 2021

EFIT - höstdagjämning med trädgård och Idol

Japp, jag är hemma igen efter en härlig semesterresa som kommer att drabba er med mängder av inlägg, haha. Men först en EFIT igen, denna soliga höstdag. Dessvärre tror jag att bilderna kan ladda långsamt eftersom de är stora, min dator ville inte samarbeta ikväll.

8.00
Har legat och dragit mig länge idag.
Nu är alla småfåglar hungriga,
så de får mat.

9.00
Idag skiner solen,
så jag ska passa på att få ordning på alla
krukväxter som fortfarande står ute.
Börjar med att rensa i matsalsfönstret
där pappas keramikdamer står.

10.00
Får ett boktips som jag kollar upp.

11.00
Dags för mer te.
Jag sliter ut vattenkokarna.
Den här köptes i Danmark på vägen hem.
(Ibland får man stå ut med svart)

12.00
Skenet bedrar,
krukan är mycket större än ni anar.
Lillhunken har fått släpa in min blyblomma.
Nu får den stå på verandan,
den har växt ur sin plats i matsalen.
Jag inser att min läshörna försvinner här.



13.00
Friden är över - kurrarna är här!
Igår såg Lillhunken fyra småkurrar i tallen vid soptunnan
och idag är minst tre av dem hos mig när jag fixar på uteplatsen.

14.00
Jag planterar och planterar om.
Klipper visset och rensar.

15.00
Två stora ruggar med något gräs
har jag fått av en granne.
Nu delas det i åtta delar och planteras ut.

16.00
Gräver upp det rådjursdödade mullbärsträdet
och planterar en av de två magnolior jag köpte i Danmark
på platsen.

17.00
Har planterat alla nyinköpta lökar
men orkar inte ge mig på vårens insamling,
det kommer fler dagar.

18.00
Hemgravad lax står på menyn idag.
Vi äter upp den sista hemodlade gurkan
och jag sparar en del frön till nästa år.

19.00
Sitter på plats i Idolstudion
i väntan på kvällens direktsändning.

Nu kan inte bilderna tas vid klockslagen,
utan i reklampauserna.
Då sminkas och putsas det.

Favoriten Annika
sopade banan med alla andra.

Bonusbild från när kamerabommen far över huvudet på mig
strax innan idolerna får veta vem som gått vidare.

22.00
Någon gång under programmet luktade det popcorn.
Så snart jag kommer hem måste jag poppa lite
(på gammaldags sätt i kastrull).

23.00
Släcker lampan i matsalen och säger godnatt
till mina chili som ligger och mognar.
Sedan slåss jag med datorn,
så det blir bloggläsning imorgon -
nu behöver jag sova!
<

11 september 2021

EFIT - en lördag vid Neckar

Mina senaste två inlägg har varit schemalagda eftersom jag sedan en dryg vecka är på bilresa ute i Europa, en minst sagt välbehövlig semester efter en slitsam sommar. Ni som följer bloggen vet vad jag haft för mig, lägg så till att jag tog extra många arbetsdagar på Castor för att kunna vara helt ledig i september. Fler inlägg från resan kommer såklart när vi kommit hem, men nu får ni hänga med på just denna dag. Andra som dokumenterar dagen hittar ni på EFIT-sidan.

7.00
Vaknar i vår lilla lägenhet i tyska Bad Friedrichshall.
Vi har utsikt över floden Neckar och denna morgon regnar det.
Såklart, vi som har bokat cyklar idag!


8.00
Frukosten är framdukad.
Vi har ätit hotellfrukost varje morgon,
men de två nätter vi bor med eget kök
har vi valt att spara de 40 Euro hotellfrukostarna skulle kostat oss.
Vi har fått frukost och två egna lättare middagar
för ett lägre belopp.

9.00
På väg till Bad Wimpfen på andra sidan floden.
Där har vi bokat våra cyklar och ska cykla norrut.
Nya bilen är en Toyota och har samma problem
som den Toyota vi haft en gång tidigare -
vindrutetorkarna tar bara halva min sida!

10.00
 Regnet har upphört och vi är igång!
Passerar den första av två slussar på vår färd.

11.00
Under resans planering hade jag hittat ett chokladställe
dit vi nu tar oss för förmiddagsfika.
Ni slipper frestas av bakelserna :-)

12.00
Cyklar vidare och passerar både nya och medelålders byggnader.
Cykelvägen går inte riktigt så mycket längs vattnet som jag hade hoppats på.
Ibland tvingas vi ut i trafiken.

13.00
Vi har vänt tillbaka.
Ovana sadlar känns i rumporna.
Ovant styre i armarna.
Och så fanns det ingen öppen lunchrestaurang
i byn där vi tänkt äta.
Den här sträckan går vid vattnet med borg på kullen,
precis så som jag hade tänkt mig.

14.00
Vi har hittat ett öppet ställe och beställt lunch.
Det är bara vi och två stamgäster där.
Jag äter spätzle och kantareller.

15.00
Vilopaus för rumporna igen.

16.00
Tillbaka i Bad Wimpfen som är en väldigt söt stad,
i alla fall i det gamla centrum.
Vi ställer cyklarna på uthyrarens gård
och lägger nycklarna i hans brevlåda.

17.00
Duschad, tedrucken och nöjd.
Hör en pråm gå förbi men reagerar för långsamt.
Får bara med aktern.

18.00
Äntligen drar SHL igång igen!
Och med publik, om än decimerad.

19.00
När en sandpråm går förbi åt andra hållet hinner jag fota!
Den här lägenheten är vi väldigt nöjda med,
både skicket och utsikten.

20.00
Vi tar ost, kex och druvor till middag ikväll igen.
Det blir så mycket restaurangmat på resan att det är skönt
att få äta lite annat i lugn och ro ibland.

21.00
Kikar efter öppettider på några olika vingårdar.
Sedan slutar jag fotografera,
lägger in mina bilder
och hör på tyskarna som sitter och sjunger
på uteserveringen ovanför oss.

Kommer inte att läsa blogg förrän jag är hemma igen!

Och vill ni se mer från resan redan nu
kan ni kolla på mitt Instagram:
annis_vardagsnjutning

08 september 2021

Ett avslut i Värmland

När Råcksta krematorium öppnade på fredagsmorgonen hämtade jag urnan med pappas aska. Pandemin och alla inblandades vaccineringar gjorde att vi bestämt att det var dags för urnan att komma i familjegraven den dag pappa skulle ha fyllt 88 år.

Alla fyra barn hade sovit hos oss på natten innan och nu åkte vi i två bilar mot Värmland. Stannade för lunch vid Lakelodge utanför Karlskoga, som låg väldigt vackert vid vattnet.

Här kunde man äta lunchbuffé, så på min härligt blandade tallrik fanns både kött och fisk förutom olika sallader.

Kl 13.30 kom vi till Skogskyrkogården i Karlskoga där min farmor och farfar ligger begravda tillsammans med sin son som bara blev ett år gammal. Kyrkogården var fantastiskt vacker och välskött, den ingav just det lugn och den frid man behöver få känna.

Mina äldsta brorsöner sänkte ned urnan och vår specialbeställda gravsten med modifieringen av pappas teckning av havsörnar över Barshageudd hade blivit precis så fin som vi hoppats på.

En stund av overklighet och sorg. Alla dessa 'varför' som aldrig kommer att få svar.

Vi åkte till det som är kvar av "Ekmansbacken", den del av Kungsgatan som pappa växt upp på. Ungefär där den svarta bilen är parkerad låg farmor och farfars hus med Bröderna Carlsons cykel- och sportaffär och verkstad. Det gröna huset sparades men allt annat revs när här byggdes en shoppinglada, ett parkeringshus och så denna parkeringsplats. Farmor och farfar fick flytta till ett kedjehus utanför centrum, men farfar tog sig in för att jobba i sin butik ända tills huset revs. Det är vid hans slitna skrivbord från butiken jag sitter när jag gör mina blogginlägg.

Ytterligare en liten bit bort i Aggerud låg deras sommarhus, med brygga ut i sjön Möckeln. Här lärde jag mig ro i en fastkedjad eka. När vi badat fick vi plocka bort hästiglarna från benen. I trädgården fanns en damm med näckrosor. Här jagade min bror mig med spindlar, något som gav mig men för livet. Än idag har jag svårt för de mångbenta krypen.


Dottern hade spanat in loppisar, men den närmaste visade sig vara ett riktigt bottennapp när vi väl fann den. Stängd. Istället hamnade vi här, vid Bruket i Degerfors, som vi inte riktigt hade tid att utforska. Maken och dottern fick sina akuta kaffekoppar och äldste sonen hann botanisera bland alla böcker. Hit kom vi tillbaka senare, men det berättade jag om i min EFIT.

Jag hade bokat bord på Strandkanten i Karlskoga och där fick de som valt den "Gigantiska kräftstjärts- och räkmackan" verkligen den största mackan jag sett. Väldigt god var den tydligen också. Jag ångrade att jag tagit en köttbit ...

Efter middagen tog vi oss till kusinen i Fryken där brorsan med barn och barnbarn redan var inkvarterade.

Nu kan jag berätta att min kusin sålde hela verksamheten två dagar efter att vi åkt. Ett drygt års visningar och äntligen är det klart!

Efter frukosten på lördagen tog vi med oss svägerskan och hennes svärdotter för att åka till Sandgrund i Karlstad och se mästaren Lars Lerins akvareller. Jag har varit där två gånger förut, men hans förråd av målningar sinar aldrig så här fanns många nya att se.

Tillbaka vid Fryken hann dottern och jag bada i det sköna vattnet innan det var dags för den amerikanska buffén.

Välkryddade revbensspjäll

och lika välkryddad lax serverades med flera olika sallader och tillbehör.

Dottern hade rynkat lite på näsan när hon fått veta att hon bl a skulle få black bean paté, men vi var många som tyckte att den såg helt magisk ut! Den var väldigt god, visade det sig.

Min kusin hade ordnat en specialvisning av ångbåten Freja af Fryken, som renoverats under många år efter att ha legat på sjöbotten i nära etthundra års tid. Freja var nästan färdigrenoverad när hon fattade eld och arbetet fick börja om från början.

En vecka efter vårt besök sjösattes Freja igen för att fortsätta renoveras till sjöss. Man kan gärna stötta alla som arbetar med henne genom att gå med i Ångbåtsföreningen

På lördagskvällen visade min bror bilder och filmer från pappas barndom, de flesta tagna av min kusins pappa. Brorsan hade fått filmerna digitaliserade så nu kommer vi alla kunna se dem när vi vill. Jag hade hittat dem dolda längst ned i en låda när vi tömde radhuset och min bror berättade hur pappa pratat om dem och undrat så var de var eftersom han så gärna velat se dem igen.

Det blev en behövlig paus i bildvisningen i den fina sommarkvällen när den yngsta generationen skulle i säng och vi andra fylla på magarna med ostar och vin.

Och nästa dag for vi hem.