Nobelmiddag på Stadshuskällaren

En lite bortglömd men mycket pampig restaurang är Stadshuskällaren i Stockholms stadshus. En ganska oansenlig dörr till vänster på den stora byggnaden leder till ett maffigt trapphus

och en restaurang som doftar av flärd och gamla tider. En så vacker lokal!

Även taket är tjusigt med sina målningar.

Här kan man äta alla de menyer som serverats på nobelmiddagen sedan 1901. Vill man äta den senaste behöver man boka den minst fem dagar i förväg. Vill man äta en av de tidigare måste man vara minst tio personer och boka två veckor i förväg.

Vi skulle avnjuta 2025 års meny tillsammans med Mellangrabben som fyllde 30 några dagar före Nobelfesten och inte önskat sig någonting. Han blev riktigt överraskad och glad när han fick sitt presentkort på denna middag!

Vårt bord var förstås dukat med den fina Nobelservisen som skapades av Karin Björquist och Gunnar Cyrén till Nobelprisets 90-årsjubileum 1991.

Framdukat var förrättens tryffelsmör och bröd smaksatt med Karljohansvamp.

Under locket på en skål låg en blomformad bunden sallad på odlade svenska svampar, Almnäs Tegel, ingefärsolja och svart vintertryffel och servitören serverade soppan på karljohansvamp ur en vacker kanna. Champagne i glaset, såklart!

Vi var få gäster i restaurangen denna kväll, så vi fick höra flera anekdoter och intressanta bakom-kulisserna-berättelser under middagen. Mycket trevligt.

Huvudrätten var piggvar färserad med pilgrimsmussla och sockertång, rostad rotselleri glaserad med libbsticka, smörkokt potatis och silverlök smaksatt med muskot. 

Den serverades med buljongkokt savojkål, purjolök och champinjoner samt en smörsås på fermenterad rosenkvitten och Ingrid Marie-äpplen, men med dessa tillbehör var tallriken inte riktigt lika vacker längre. Det gjorde ingenting för såsen och fisken var verkligen sanslöst goda! 

Svenskt vin i glaset, samma som på festen men en annan årgång. Ni kan ju ana hur många flaskor dryck som går åt och hur få leverantörer det finns som kan ordna fram ett gott vin till denna middag. Här hade leverantören fått tappa om vinet på nya mindre flaskor eftersom de snygga magnumflaskor han valt skulle bli alldeles för tunga på serveringspersonalen. Det gäller att ha koll på varenda liten detalj!

Till sist kom då den sanslöst vackra desserten. Sorbet på svenska slånbär smaksatt med apelsin, kryddpeppar och nejlika. En bakad färskostkräm med bourbonvanilj och brynt smörkaka. Kärnmjölkskaramell och ett krisp på bovete och havre. Serveras med en consommé på skogshallon smaksatt med enskott.

Vilken upplevelse!

Inget man springer och gör varje dag direkt, men en lunch skulle man kunna kosta på sig någon gång. Restaurangen är lika vacker då. Lyxkänslan också.

Grabben var mycket nöjd, föräldrarna likaså. :-)