EFIT - en tisdag på favoritön

8.00

Första tebaljan.

Ny bok.

Sol och varmt.
Tredje dagen på Gotland.

9.00

När Lillhunken och jag kom i lördags kväll
fanns brorsonen med familj här.

Det är fullt upp med gullungarna.

10.00

Den yngre familjen har gått till stranden

och lugnet lägger sig.

Ett par simringar ligger kvar 

eftersom minstingen har bitit sönder dem.

11.00

En stående uppgift för Lillhunken genom åren

har varit att sköta om den runmärkta grav

som finns nära huset.

Morfar kallar det Astolfs grav

och de har gemensamt samlat på ben att lägga dit.

Själva graven är äkta.

12.00
Dagens höjdpunkt:
leverans med lastbil!
Så kommer en kvinna från andra sidan:
- Tar det lång tid?
Sedan kommer nästa:
- Mina barnbarn ska till stranden!
Då blev chauffören, med all rätt, riktigt irriterad.
Tur att vi hade varit så trevliga innan!

13.00
Nu byggs det!

14.00
Korvpaus.

15.00
De nya möblerna är klara
och godkända.

16.00
Lillhunken och jag har duschat
i hembygdsgården.
BP har helt rätt;
vi har fiber i huset, men
ont om (otjänligt) vatten.

17.00
Spanar in djurlivet.

18.00
En negroni före maten.

19.00
Speciellt för Micke och BP

fotograferar jag skelettbenen som Lillhunken
samlat under årens lopp.
Själva graven är plundrad för länge sedan.

20.00
Jag tog med glassmaskinen
eftersom vi har en mil till mataffären,
det har varit en hit!

21.00
Jag har fotograferat många fina solnedgångar
från samma plats,
men ikväll var den inget att hurra för.
Sedan slutar jag fotograferandet.
Alla brorsonens småttingar har svårt att somna.
I morgon kväll åker de hem och
lugnet lägger sig för mig och Lillhunken.

EFIT - Ett Foto I Timmen

Otto, Paula och Heinrich från Worpswedekolonin

För fyra år sedan besökte vi Worpswede på vår sommarresa, en liten ort i nordvästra Tyskland där ett antal konstnärer bildade en konstnärskoloni på 1890-talet. På den här resan skulle vi återbekanta oss med tre av dem.

I Fisherhude hittade vi Otto Modersohns museum längst bort på en liten slingrande väg. Museet skapades av Modersohns son Christian och hans fru Anna.

Otto verkar ha haft en otrolig dragningskraft på kvinnor. Han gifte sig tre gånger, men de två första fruarna, Helene Schröder och Paula Becker, avled båda efter några års äktenskap.

Jag var inte beredd på att jag skulle uppskatta Ottos konst så mycket som jag nu gjorde. Här fanns flera av hans teckningar

som skildrade livet i det flacka tyska moorlandskapet.

Rena sagoboksillustrationerna!

Här fanns många oljemålningar som visade på livet för dryga hundra år sedan, både de kalla vintrarna

och den ljuva blomningen om våren.

För tio år sedan hade jag knappt sett åt de här tavlorna, nu fascineras jag av mycket i dem.

En del val av motiv förundrar mig, samtidigt som jag ser skönheten. Hade jag sett motivet om jag gått förbi det där trädet på en promenad?

Med Helene fick Otto dottern Elsbeth, som Paula sedan blev styvmor till. En roll hon inte alls gillade. Hon ville också ses som konstnär!

Museet som sådant var en trevlig bekantskap, speciellt som vi var helt ensamma strax innan stängning.

Men Paula då. Hon som idag anses som en av de främsta. Hon som ville visa sig bättre än alla de förnäma manliga "genierna". Hon som ville leva livet och inte sitta instängd som styvmor ute på landet.

Hon hade en säregen stil som inte uppskattades. Målade många självporträtt.

Här har hon målat av lilla Elsbeth.

Men se, hon kunde också måla i den klassiska stilen. Detta porträtt hade jag inte trott var hennes.

Tavlorna jag visar av henne kommer från flera ställen, någon fanns i Fisherhude, någon i Worpswede och några i Paula Modersohn Becker hus i Bremen.

Att måla gravida eller ammande kvinnor hörde inte till vanligheterna och är en av de saker hon blev mest känd för.

Tyvärr blev jag besviken på hur lite som visades på det jag trodde skulle vara ett stort museum fyllt med hennes konst. Nej, här fanns mest andra utställningar som inte alls intresserade mig. Själva huset var fantastiskt, men de bilderna kommer i ett inlägg om Bremen.

Här ligger Otto och sover. Undrar hur han hade det när frun rymde till Paris?

Heinrich Vogeler var en av de andra tunga herrarna i bildandet av Worpswedekolonin.

För fyra år sedan besökte vi inte hans hus, men nu gjorde vi en tur till Worpswede enbart för detta besök.

Nog är det mycket Arts'n'Craft?

Här inne fick vi inte fotografera alls, vilket var synd eftersom Vogeler har en mycket speciell historia och hans konst utvecklades mycket mer än t ex Mondriaans. Han var verkligen en multikonstnär.

Den här gången hade jag också planerat in en fika i stationshuset, ritat av Vogeler. Men se, kommer man i lågsäsong är inte så mycket öppet ...

I mitt inlägg från förra besöket skrev jag mer om både Vogeler och Paula Becker, läs gärna där igen för jag vill inte upprepa mig. Jag är fortsatt fascinerad av dessa konstnärer och upptäckte när jag skrev detta inlägg att det också gjorts en spelfilm om Paula. Klart att jag vill se den!

EFIT - en julilördag i butiken

7.00
God morgon!
Det är lite svalare idag,
det går faktiskt att andas igen.
Skönt.

8.00
Kastruller som inte fungerar på induktion.
Vi bytte spis på Gotland
och tog med de gamla kastrullerna hem.
Sedan har de stått i hallen,
nu bär jag upp dem på vinden.

9.00
Jag gör många dagar på Castor nu,
men igår var en ledig dag
då jag kunde plocka bär.
Nu etiketterar jag mina burkar.
(Björnbären fanns i frysen,
vi får vansinniga mängder nya bär i år ...)

10.00
Biblioteket gav bort utgallrade böcker,
den här fick såklart följa med hem.
Nu väljer jag vad som ska med till Castor
och rusar sedan till bussen.

11.00
Bussen överfylldes med folk
och jag blev försenad till Gamla stan.
Hinner i alla fall öppna butiken i tid.
Nästan.

12.00
Mumsar lite vattenmelon
när det inte finns kunder i butiken.

13.00
Tappar en stor del av min lunch på golvet.
Suck.

14.00
Prismärker några pryttlar
till vår vintage- och loppishörna.
All vinst går direkt till vår butikshyra.

Så vi kan vara kvar.

15.00
Fotar de nya renskinnet
och gör ett facebookinlägg.

16.00
Spanar in folklivet på gatan.
Många skottar och tyskar idag.

17.00
Här blir det lite reklam för Razzys tenntrådsarmband.
Just dessa i färgerna för två stockholms- och ett solnalag.

18.00
Stänger butiken.
Skulle stängt för en timme sedan,
men det är folk både på gatan och i butiken.
Jag är hungrig.

19.00
Hämtmat och bubbel.
Maken har lagt upp snyggt på sin tallrik,
jag mumsar direkt ur kartongen.

Allt för att matcha mitt exklusiva champagneglas.

20.00
Ser en brittisk film med väldigt svart humor
och en del splatter.

21.00
Kommer på att en ny säsong av Blown Away
kom på Netflix i går.
Nu njuter vi jag glasblåsning!

22.00
Ser att tvättmaskinen gått klart ett program.
Lillhunken har tvättat, så jag lägger över hans kalsingar i torktumlaren.

Sedan får det vara slut för idag.
Jag ska tillbaka till Gamla stan imorgon och på måndag.

EFIT - Ett Foto I Timmen