Sidor

15 januari 2023

Neuschwanstein, mina drömmars slott

Så här platt är det tyska landskapet norrut från Alperna. Jag står precis vid början på den massiva bergskedjan som förändrar landskapet så magnifikt. Vi hade kört från vår lilla lägenhet i österrikiska Reutte till Tysklands största turistmål; slottet Neuschwanstein, byggt av Ludvig II under åren 1869-1884. Detta skulle bli vårt tredje besök här.

Från parkeringen är det en rejäl vandring uppför innan man ser ett slottstorn sticka upp över träden.

Så når man en utsiktsplats med ny vy över slottet. Just här finns förvaringsboxar, toaletter och en kiosk, något som inte fanns vare sig när vi var här första gången 1989 eller med barnen 2000. Det är mycket som förändrats under dessa år. 1989 bodde vi nedanför slottet och köpte biljett till visning samma dag. 2000 bodde vi på en gård en bra bit bort och köpte biljetter dagen innan visningen. Nu tyckte jag att jag var ute i god tid när jag gick in på nätet några veckor innan vi lämnade Stockholm och till min förskräckelse upptäckte att det bara var tyska visningar och inte fanns biljetter mer än till kl 9 på morgonen samma dag som vi lämnade bayerska glasskogen - nästan fyra timmar bort! Ni må tro att jag var olycklig! Men så gick jag in igen någon dag senare och fick se att man lagt in en visning på engelska vid 11 dagen efter! Snabbt bokade jag biljetter och lade om rutten så att vi tog Partnachklamm dagen före slottet - den lilla omvägen var det då inte mycket att orda om!

Nu var vi på plats i så god tid att vi kunde passera slottet och gå bort till Mariabrücke för att få en annan vy av slottet.

På vägen dit såg vi ned över slottet Hohenschwangau (som också är mycket sevärt, men inte gick att kombinera på den biljett jag lyckats få tag i).

I det här slottet växte Ludvig upp med sina föräldrar Maximilian II och Maria av Preussen. När fadern dog 1864 var Ludvig 18 år gammal och blev ny kung av Bayern.

Ludvig var väldigt förtjust i slott, sagor och opera. Det mest majestätiska av slotten han lät bygga är just Neuschwanstein, men invändigt är det bara 14 av 360 rum som är fullbordade. Den här bilden har jag tagit från Mariabrücke,en hängbro med en vy som får en att sucka hänfört.

Här kan jag stå länge och bara njuta och fotografera och njuta lite till. Slottets form, dess placering på en klippa med slätten framför sig och bergen bakom sig ...

Det finns inte ord att beskriva känslan jag har när jag står där, uppfylld av att äntligen vara tillbaka igen på denna obeskrivliga plats.

Så blir det guidad visning. Vi får inte fotografera inne i slottet, bara på gården. Det går fort, alldeles för fort, när turistgrupperna nafsar i hälarna på varandra. Jag försöker fylla minnet med så mycket som möjligt; tronsalen, den konstgjorda grottan, musiksalen och alla detaljerna ...

Allt har ett slut, så även besöket i slottet. För Ludvig gick det värre, man ansåg att han inte var mentalt stabil, satte in honom på sinnessjukhus och efter en promenad med sin läkare längs sjön Starnberger hittades de båda döda. Att slottsbyggena gav många arbetstillfällen, framför allt för byggare, inredare och hantverkare, och var före sin tid med elektricitet, telefon och modern ventilation togs uppenbarligen ingen hänsyn till - man ansåg bara att han gjorde av med pengar och levde i en sagovärld.

Den som vill kan läsa mer och se bilder från de olika rummen på slottets hemsida.

Vi körde till Schwangaus bryggeri och tog oss var sin god öl på uteserveringen.

Maken åt ett gott bröd med tre olika röror

och jag åt rökt lax med rösti.

Sedan for vi till österrikiska S:t Johann im Pongau där vi skulle bo på hotellet i (usel mobil-)bild i en vecka, så det kommer att bli många bilder från våra vandringar i sommaralperna!

Vårt rum var inte direkt moderniserat

och utsikten över ett bygge var inte den bästa,

middag åt vi enbart första kvällen på hotellets restaurang,

istället åt vi enklare middagar (och frukost) på rummet eftersom alla luncher åts på restaurang. I skåpet som står öppet fanns en kyl och vattenkokare har vi alltid med oss på resor.

10 kommentarer:

Mia Eggimann sa...

Jag hade gärna besökt det slottet med, det ser helt underbart ut. Rösti och rökt lax vilken udda kombination.

Carina sa...

Tänk jag har inte varit tillbaka i Tyskland sen jag bodde i München för längesen men nu blev jag sugen. Sen lät det både skönt och vackert att vandra. Det har jag tänkt varje gång vi åkt skidor i Italien - önskan att se det sommartid.

Men jösses 360 rum och bara 14 klara... Känns som slöseri i sig. Ser fram emot vandringsbilder.

Kram, Carina

Maribel sa...

Hej Anni!
Vilka vackra vyer och ett riktigt sagoslott. Ser ut som att ni har gott om plats, men vad har de gjort med kudden.
Ha det gott /Kram Marika

Anna i Portugal sa...

Vi har länge haft det slottet på vår wish-list. Tänkte åka dit med husbilen, men blev inte så. Finns så mycket att uppleva i den här världen :) Tack för titten!

Anna i Portugal sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Violen sa...

Ett riktigt sagoslott som man kan besöka flera gånger precis som ni har gjort. Vi har också varit där, vi reste ofta i Tyskland och Österrike när vi bodde i Belgien.
Intressant med rökt lax och rösti, en kombination jag aldrig skulle komma på själv.
Ha det gott!

BP sa...

Då jag bott i München i nästan sju år har jag förstås besökt Neuschwanstein. Tycker det är ett riktigt sagoslott som inte har en "enhetlig" stil. Slottet der ut som ett hopkok av olika byggstilar, och tornen påminner onekligen om minareter. Jag gillar mixen!
Vad gäller utsikten ni hade från er balkong så var det nog trädgården som skulle vara en "Versailles-variant";-) Hotellet må ha varit omodern, men det levererade morgonrockar, vilket ju inte är det vanligaste om man inte hamnat på en spa-hotell. Å jag gillar ju byggkranar så...
Kombon rökt lax och rösti har jag då aldrig sett, men varför inte.

Susjos sa...

Snacka om sagoslott, och vilka miljöer! Det enda jag sett av Tyskland är Berlin, och flygplatsen på Frankfurt och Munchen...
Mums med rökt lax, och varför inte rösti!
Ha en fin start på veckan!
Kram

Anita, de fyra blomsterhaven sa...

Förstår att du längtade tillbaka ... vilket sagoslott. Du har tagit så fina bilder över landskapet och slottet att jag nästan känner mig som jag är där. Tråkigt med guidade visningar som hetsas fram. Hoppas du lyckades lagra så mycket information och minnen som möjligt ändå, inom dig.
Bra att kunna fixa lite egen mat på rummet. Och smart att alltid ha vattenkokare med på resa. Aha, en vecka på det hotellet. Då förstår jag att jag kan se fram mot många fler vackra alpvyer.

Kram

Lena i Wales sa...

Så roligt att återse slottet. Har varit där några gånger under årens lopp.
Men visst var han helt galen, Ludvig. Vilka idéer och så många människor som fått lida under galna ledare.
Ha det bra!