Jugendsmycken och makabra samlingar i Hessisches Landesmuseum Darmstadt

När vi skulle lämna Darmstadt fick jag syn på stora affischer utanför ett museum. Här var en utställning med jugendsmycken! Maken förstod direkt att han borde stanna och det gjorde vi.

Innan vi hittade till utställningen hamnade vi i helt andra delar av museet, men snäll som jag kan vara så visar jag de vackra fotona först.

I en stor sal fanns massor av montrar med Astrid Ratz-Coradazzis privata samling av över 400 smycken från jugend till art deco.

Smyckena är tillverkade i Tyskland och Österrike och främst i silver.

Astrid köpte sitt första smycke för veckopengen när hon var sju år gammal. Idag har hon forskat om sina smycken för att identifiera dem och finna ut varifrån de kommer.

Så över till den del av museet där vi först hamnade. Skeletten!

Massor av montrar med skelett på skelett!

Uppstoppade rödhakar på rad

liksom dessa vackra blå fåglar, råttor,

asiatiska nyckelpigor,

och snäckor i färgordning.

Burkar med konserverade djur

sådant som man mest ser på film ...

Och så plötsligt i en lång korridor, en hel rad med stora dioramor från 1906!

De var en sensation när de skapades och klarade sig bra genom andra världskrigets bomber.

Jag tror att det fanns tolv olika dioramor, var och en stor som ett sovrum.

Som om detta inte var nog klev vi rakt på en vägg med mumier. Massor säger massor av mumier.

Vi irrade vidare till en permanent utställning med konst och möbler i Art Nouveau. Känner ni igen detta från metron i Paris?

Vackra glasfönster har jag såklart viss förkärlek för.

I ett hörn fanns en gammal miljö med gatsten och målningar på fasad och dörr bevarad.

Så fann vi museets café och insåg att vi behövde en paus. Det här stället var så mycket större än vi kunnat ana.

Med fikat i benen gick vi vidare till riddarrustningar,

ståtliga dryckeskärl (man lyfter på hjortens huvud) och pampigt silver

och ett helt panellerat rum som köpts och flyttats till museet.

Efter detta var vi så fulla av blandade intryck att vi bestämde oss för att avstå från resten av museet och fara vidare. Vilket gigantiskt ställe! Återigen kan jag bara känna att Darmstadt har så mycket att ge att jag behöver komma tillbaka.

Det stod ju andra saker på dagens planering. Närmast skulle det provas viner!

Vortexträdgården i Darmstadt - en trädgård fylld med konst

De många stiliga villorna runt utställningsområdet i Mathildehöhe ingår också i konstnärskolonins område. Här finns villa Martinus, byggd 1921, som jag hamnade bredvid när jag gått ett kvarter för långt. Jag hade läst om trädgården runt huset, men missat exakt var den låg, så för mig blev detta en lyckoträff!

Vortexträdgården är en privatägd offentlig trädgård/konstutställning där trädgårdsjord och växtunderhåll baseras på principerna för permakultur.

Ordet "Vortex" betecknar en virvel eller virvlande rörelse. För ägaren Henry Nold betyder det spiraler eller spiralformade former, i förlängningen begrepp som DNA, dubbel helix och livets byggstenar. Ett annat tema i Vortexträdgården är det för helig geometri och kosmologiska numeriska förhållanden, till exempel det gyllene medelvärdet och Fibonaccis talföljd.

Henry Nold är inte ensam ansvarig för designen. Olika lokala och internationella konstnärer har bidragit med sin del i trädgården - från England till Vitryssland till Marocko. Förutom konstverken ligger filosofiska och vetenskapliga idéer och beräkningar också bakom trädgården.

Konstnärskolonier som Mathildenhoehe och Worpswede (som jag besökte förra året) främjade uppkomsten av utopiska projekt och ett nytt sammanhang för alternativt tänkande i Europa. Många fritänkare ville skapa sitt eget paradis och Vortexträdgården speglar denna önskan.

108 äggformade stenplattor bildar stigar som leder förbi lampor, sitt- och liggplatser, ett lusthus, en damm (även den äggformad) och massor av konstverk. Numret 108 är heligt i buddhismen och hinduismen. Trädgården är därför en metafor och en antydning till olika idéer, många chiffer är gömda i den.

Här kan man gå runt och ta till sig allt det filosofiska/vetenskapliga/flummiga eller bara njuta av en udda miljö med udda konstverk. Ni får ta denna promenad genom mina bilder och tänka på att det är strålande sol och 36 grader varmt:

Lampor med mönster från "crop circles" - de stora cirklar som kan bildas i kornfält strax innan skörd

Husets altan med ännu fler "crop circles" i olika material

Det finns åtskilliga keramikhöns utplacerade

Hönan vid entrén skulle nog må bra av lite omsorg

När jag nu söker på information om Henry Nold upptäcker jag att han köpt Skärva Herrgård utanför Karlskrona. Han tycks äga många kulturbyggnader runt om i världen och jag blir allt mer nyfiken på vem han egentligen är.

Innan vi lämnade Darmstadt för vidare färd söderut gjorde vi ett improviserat besök på ett gigantiskt museum som vi råkade passera. Nästa reseinlägg är inget för de känsliga, där blir det en hel del ganska makabra foton.

Trädgårdsfägring