Efter den intensiva lördagen i förra inlägget fick jag en behövlig sovmorgon och croissanter till mitt te på glasverandan. Sedan såg jag luciaprogrammet på play och ägnade dagen åt att i långsam lunk julpynta huset. Det är otroligt vilken skillnad det röda gör i mitt annars så blå-vita hem! Julstämningen är omedelbar.
Sidor
13 december 2015
Söndag i tunga fjät
Efter den intensiva lördagen i förra inlägget fick jag en behövlig sovmorgon och croissanter till mitt te på glasverandan. Sedan såg jag luciaprogrammet på play och ägnade dagen åt att i långsam lunk julpynta huset. Det är otroligt vilken skillnad det röda gör i mitt annars så blå-vita hem! Julstämningen är omedelbar.
12 december 2015
EFIT med julmarknad och pepparkakor
7.30
Lugnet före stormen.
På verandan med frukosten.
Idag blir det mobilbilder rakt av.
8.30
Borden dukas för marknad.
9.30
Snart är vi färdiga att ta emot kunder!
10.30
Jag är redan hungrig.
Maken servar med scouternas korv.
11.30
Tomtar bjuder barnen på godis.
Jag är tydligen inget barn ...
12.30
Mera hungrig.
Mera korv.
13.30
Väninnan i ståndet bredvid konstaterar
att det är lätt att förväxla den nya 200-lappen med en tjuga.
14.30
Jag har sålt bra av pappas honung,
snart kan vi packa ihop.
16.00
Hemma.
Varmt te och kassaräkning.
Det blev en bra dag.
17.00
Fyller vi matbordet med alla pepparkaksformar vi har.
Dottern har köpt en del nya också.
Degen gjorde jag igår.
18.00
Baket är i full gång.
Maken kavlar,
fyra ungdomar gör kakor,
jag sköter ugnen.
19.00
Hämtpizza.
Det finns inte en chans att jag ska orka laga middag idag.
20.00
Blandar jag till kristyr.
21.00
Jag får för en gångs skull också dekorera ett pepparkakshus.
Tar stora guldiga lakritskulor.
Lyxkåk!
22.00
Kakorna är pikerade, fyra av fem hus är dekorerade
och dottern vill åka hem med sin älskling.
Maken skjutsar dem.
23.00
Plockar vi undan resterna.
Jag har gjort glass på äggulorna som blev över från kristyren.
Saffrans- och honungsglass,
att njutas en annan dag.
Oj, så jag ska sova gott inatt!
En italiensk trädgård med vyer
Känner ni hur hettan slår mot huden, den stillastående luften dallrar, lavendeln och ginsten doftar och hör ni hur humlorna surrar? Ser ni parasollet i fjärran, så lockande det ser ut!
Vi närmar oss parasollet och vad ser vi!? Turkosblått vatten! Är det sant?
När vi vänder oss om skymtar vi huset, bakom olivträden och de blommande buskarna.
Huset, fem mil norr om Rom, där vi bodde en dryg vecka en sommar. Huset som går att hyra och trädgården som då kan utnyttjas. Ja, poolen också.
På våningen ovanför bor trädgårdsdesignern Elisa och konstnären Hans som äger och driver hela härligheten.
I den stora trädgården finns många oväntade och inspirerande konstinstallationer som man snubblar på när man utforskar alla slingriga stigar och vyer.
Plötsligt öppnar sig en vy mot sjön Bracciano!
Och där nere syns parasollet vid poolen.
Här uppe vid tomtgränsen bildar trädraden och häcken mot grannen en allé.
Här finns en läktare och en liten scen som Elisa använder vid trädgårdsvisningar och olika kurser.
I trädgården finns massor av blommor och Elisas olika provodlingar, bl a av lavendel.
Det är ett himmelrike att utforska allt som finns!
Valfriheten är stor när sittplatsen ska väljas, ska det vara en i skuggan under vinrankorna?
Eller en i solen, inklusive en av värdfolkets keliga katter?
Favoritplatsen är nog den med vacker vy, under ett parasoll.
Eller kanske den enkla bänken lite avskild från de övriga.
Kryddväxter finns att plocka av, överallt.
Ja, här finns till och med en boulebana, kantad av vacker lavendel!
Jag kan varmt rekommendera att bo här en vecka eller två. Det är lätt att ta sig med bil till pendeltåget in till Rom och det finns massor av utflyktsmål i omgivningen, t ex den magiska trädgården i Bomarzo (länk) eller den obeskrivliga restaurangupplevelsen i Sant'Oreste (länk).
Länk till boendet finns här.
Länk till Elisas hemsida finns här.
Länk till Hans hemsida finns här.
10 december 2015
Dagens höjdpunkter!
Sista gången på keramiken för terminen och jag hade en del att ta hem. Hann göra lite nytt, sedan drack vi glögg och mumsade saffransbröd tillsammans med kursledaren som nu går i pension.
Och så det starka talet på den fantastiska festen, hållet av litteraturpristagaren Svetlana Aleksijevitj.
09 december 2015
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












































