Efter att ha sett oss mätta på
Keukenhofs tulpaner åkte vi till
konstmuseet i Haag, en fantastisk art deco-byggnad. Det här är baksidan, som vi var tvungna att gå och kika på bara för att vi kunde.
Insidan gjorde oss inte besvikna, tydliga skarpa linjer och färger.
I den magnifika hallen hängde en av Theo Jansens strandbeests,
en annan hängde över innergården där vi åt vår lunch.
Det fanns bara mackor att välja på, så jag tog en med tonfiskröra och maken en med skinka och oliver.
En av de tillfälliga utställningarna var med Muchas konst, en utställning jag sett två gånger tidigare - både i Åbo och i Stockholm.
Men det gör absolut ingenting, jag tycker väldigt mycket om jugendstilen och Muchas konst.
Hans religiösa motiv i gråskala får mig att tänka på Gustave Dorés bibel.
Men här fanns också annat från jugendperioden - som snygga glasvaser!
Så kom vi till Theo Jansens magiska vidunder. Flera av dem fick vi ta i handtagen på så att de rörde sig fram och tillbaka.
De är som en modern och plastigare version av da Vincis olika ritningar.
Som stora plockepinn. Det kommer fler längre ned i inlägget, för de största figurerna stod utomhus!
Den här stolen "Red and Blue Chair" är nog det Gerrit Rietveld är mest känd för
men tillsammans med trebarnsmamman Truus Schröder byggde han ett hus som inte liknade något annat, fyllt med fiffiga och radikala lösningar. Jag hade köpt biljetter till en
guidad tur i huset, som numera är ett världsarv, nästa dag. Det på bilden är en modell, men det förstod ni säkert.
Här fanns också flera tavlor av Piet Mondriaan.
Bland annat denna, den allra sista han gjorde. "Victory Boogie Woogie" gjordes om uppemot 1000 gånger eftersom den gjordes med färgad tejp, men detta är hur den såg ut när han avled 1944.
Ytterligare en tillfällig utställning var den med danskt porslin, från Royal Copenhagen och Bing & Gröndal. Mycket jugend, mycket blått. I like!
En målning som visar kvinnorna som målade de vackra vaserna, inte helt olikt hur Bjørn Wiinblads "piger"gör än idag (jag visade en i min
EFIT).
I blått och vitt görs även det världsberömda Delftporslinet och här finns en permanent utställning med (bl a) de märkligaste vaserna.
Detaljbild. Visst är det en helt knäpp dekor och vas?
En något enklare men ändå helt galen variant.
Till sist gick vi ut för att se de största strandbestarna som stod uppradade utanför museet.
Theo Jansen gör nya versioner varje år och testar dem på Scheveningens breda stränder, där de får flyga fram med hjälp av vinden.
Det finns flera fantastiska
filmer på youtube. Tänk att få se detta ske i verkligheten!
På väg hem efter denna välfyllda dag letade jag rätt på ett av alla pannkakshus som finns i landet. Maken tog en pannkaka med champinjoner, salami och lök men jag festade loss på getost, päron, valnötter och honung ( i den lilla bägaren - att hälla på själv). Inget vidare på bild, men ljuvlig i mun och mage!
Jag fick några frågor om ägglikören i förra inlägget. Det är onekligen en mycket speciell dryck. Antingen tar man den som en trögflytande shot i en chokladbägare, häller på glass (som då plötsligt blir svensk enligt tyskarna), blandar i en ljuvligt god varm
Bombardino eller blandar med apelsinläsk (och eventuellt mer sprit) till retrodrinken Snowball (en del använder fruktsoda, men jag gör som när jag bjöds på den av min gudmors man). De två sorter vi provsmakade var båda goda, men den hemgjorda smakade (såklart) mer ägg och den från Lidl var mer trögflytande.
Nästa dag skulle vi utforska Utrecht, en mycket trevlig stad!
Theo Jansen gör nya versioner varje år och testar dem på Scheveningens breda stränder, där de får flyga fram med hjälp av vinden.
På väg hem efter denna välfyllda dag letade jag rätt på ett av alla pannkakshus som finns i landet. Maken tog en pannkaka med champinjoner, salami och lök men jag festade loss på getost, päron, valnötter och honung ( i den lilla bägaren - att hälla på själv). Inget vidare på bild, men ljuvlig i mun och mage!
