Sidor

lördag 26 februari 2011

En blodig middag


Tjejmiddag med tema blod - det låter väl något?
Det är kul med teman, vi utmanar oss själva och samtidigt är vi väldigt fria i våra tolkningar.
En gör förrätt, värdinnan huvudrätt och en tredje gör efterrätt.

I tisdags var vi hos mig och det var jag som, trots de andras stora tvekan, föreslagit temat.

Så skulle jag duka.
Blod.
Det fick inte bli juligt, så den röda julduken var inte aktuell.
Inte skulle det vara någon Halloweenfest heller.

En gång skulle jag sy en röd klänning med massor av tyll till dottern, trodde att jag slängt tyllen när projektet misslyckats - men nej, den låg intryckt längst in i tyg- och dukskåpet!
Draperat över ett svart tyg blev det faktiskt riktigt lyckat!


Jag googlade fram Blodiga Margareta som fördrink; mixade hallon med limesaft och rom, hällde över is men var faktiskt tvungen att spä ordentligt med groggvirke, drinken blev för trögflytande! Tilltugget? Tärningar av stekt blodpudding kombinerat med syltad ingefära - en klart udda kombo!


L gjorde förrätten, en fräsch och mycket god sallad på avocado, jordgubbar och blodgrape. Ett recept hon fått av mig - ni hittar det här!


Som huvudrätt ugnsstekte jag koljafiléer som serverades med ris och en tomatsallad med Bloody Marydressing - läckert! Fast det var ju lite synd om tjejerna som tagit med sig rödvin, i tron att de skulle serveras blodig biff...


Och till sist hade M efterrätten, en citronmousse med blodspår i form av granatäppelkärnor!


Samtalsämnena? Jomen, det vet ni nog hur det är på tjejmiddagar? Vi avhandlar allt! Det mest spännande denna gång var att en av makarna just nu utsätter sig för Anna Skippers metoder - gissa om vi kommer att sitta som klistrade vid tv:n när det avsnittet sänds senare i vår! Och att en del saker görs för att det ska bli bra tv, om än inte helt sanningsenlig - ja, det har vi ju förstått!

Nästa gång har vi tema kanariskt, då har värdinnan just kommit hem från en resa till Kanarieöarna. Det var några lystna blickar som kastades mot lille Måns Petter i sin bur, men jag försäkrade att han inte skulle mätta någon...

5 kommentarer:

Cari sa...

Och så kommer ju ordet kanarieöarna från ordet för hund (canis). Så fågeln kan sitta kvar orörd.

Anne-Lie sa...

Nej spar Måns Petter vet ja det kan komma sämre tider;-))

Din dukning är helt underbar - dina väninnor kan vara lyckliga!

Susann sa...

ser ju helfestligt ut :)
hoppas det är ok att jag kikar in och önskar en trevlig kväll :)

Halloj världen! /Inger sa...

Verkligen lyckat med tyllen i dukningen! :)

Janicke sa...

Oj så härligt idérika ni är alla. Mumsigt i vacker miljö.