29 mars 2020

Mars, en overklig månad som blev verklig


En kväll föll dimman över oss, det sker inte så ofta. Ut med kameran, såklart!



En annan dag föll lappvantarna, men de försvann så snart de nådde mark.



Nog tycker jag snarare att solen har synts till de flesta dagar. Eller så förtränger jag alla vattenansamlingar som bildats utanför min grind av regnandet ...



Min kurre börjar bli orädd, kommer skuttande mot mig när jag ska fylla på maten.
Två andra ekorrar rusar upp och ned för tallstammarna, men har vad jag vet inte kommit för att äta.




Tofsmesen är en flitig gäst med ett speciellt läte.



Plötsligt en dag kom en flock sidensvansar, de brukar komma när det ska bli kallt. Den här gången var det falsklarm.
Bilden är tagen genom ett fönster, därav den lite udda skärpan.



Bofinken har kommit!



Nötskrikorna är fyra till antalet i år. Två av dem bygger bo i blåregnet. Tidigare år har de sedan övergivit boet, får se hur de gör i år.



Vi gick på Djurgårdens sista hemmamatch i grundspelet. Brorsonen var med. När vi gick ut från matchen undrade jag om detta var sista matchen inför publik. Nästa dag kom just det beslutet.
Och dagen därpå däckade brorsonen i hög feber och förskräcklig hosta.



Lillhunken fyllde 19 och fick röd dukning. Han gillar rött, guld och sammet - lite kungligt. Mellangrabben lämnade återbud till kalaset, han hade feber och halsont.

Mormor och morfar var här men fick inte kramas. Dottern och hennes älskling kom. Nästa dag låg dottern i feber.



Tårtan, en prinsesstårta med hortensiablommor blev det perfekta exemplet på när tanke och resultat inte stämmer överens. Men god var den!



Två dagar senare hade jag möte för kollegorna i butiken och fick så vackra tulpaner. Vi planerade arbetsdagar och bestämde att den äldsta av oss var satt i ålderskarantän och inte skulle arbeta de närmaste månaderna. Den som befann sig i Chile riskerade att inte kunna komma hem, så vi bokade in reserver för hans dagar.



På måndagen åkte jag till Gamla stan för att jobba tre dagar i sträck. Totalt 95:- i kassan och knappt någon på gatan - än mindre i butiken. På Västerlånggatan var det betydligt glesare än det brukar vara.



Jag hann förbi guldbron, innan åbäket var på plats vid Slussen. Den såg ut som en helikopterplatta.



I grannbutiken var man olycklig. Stora beställningar hade levererats som skulle betalas. Jag hittade några oemotståndliga saker till mig själv, till väninnan och som present. Fick fantastiska illustrerade inslagningar av den tårögda butiksägaren.



Maken hämtade mig när jag stängde. Vi köpte take away för att stötta restaurangerna. En kväll blev det indiskt där hemma, en dag blev det meze och en tredje blev det sushi.



Självklart stöttade jag också kondis i Gamla stan, den här godsaken känns inte som någon stor uppoffring.



Några dagar hemma igen. Inomhus gror fröna; tomater, spetskål, perenner och ettåringar. Hallgolvet är fullt av lådor och krukor. Maken och Lillhunken får kliva försiktigt.



Av mina sex orkidéer har fem plötsligt dött. Den som lever blommar för fullt.



I trädgården har en ynka julros överlevt.



Desto mer är på gång i min lökäng. Några få snödroppar syns till,



förutom de spridda botaniska krokusarna finns en samling storblommiga snyggingar



och detta som jag tror är kejsarkronor? Jag har aldrig haft kejsarkronor förr, så det här är spännande!



Blåsippor har jag sedan mitten av februari,



men nu har även vitsipporna börjat slå ut.



När det var vårvarmt i torsdags gav jag mig på häckar och buskar med den elektriska häcksaxen. Hej vad det går! Ligustern klipptes ned 25 cm och snöbärsbersån med det dubbla.



Igår hade jag butiken öppen igen, men det kom bara in en enda kund. Hon skulle ha en viss sak som present, så det var ju tur att jag hade öppet. Maken körde mig med bilen och passade på att utföra en del jobb i butikens kök, sådant som vi skulle haft hantverkare till.

Nu kommer jag hålla mig hemma i fortsättningen, inte åka in till stan för att jobba igen. Butiken får vara stängd, för vi är bara två som bor i Stockholm. Jag håller mig till mitt hus, min trädgård och att handla till mina föräldrar. Ett sorgligt telefonsamtal visade att covid-19 har krupit alldeles för nära. Det overkliga är alltför verkligt.

(Tillägg; mina barn och brorsonen har återhämtat sig)

16 kommentarer:

Carina sa...

Det var tråkig läsning... Hoppas det går bra med brorson, dotter och alla er andra. Kanske skönt att ha en trädgård och att kunna fokusera på jobb där åtminstone för en stund.

Kram, Carina

Maribel sa...

Hej Anni!
En annorlunda verklighet vi lever med nu. Hoppas det går bra för de drabbade.
Det kan vara skönt att vara hemma i trädgården, och inte utsätta sig för risken att bli smittad. Längtar efter att få se din blomsteräng.
Sköt om dig /Kram Marika

Razzy sa...

Jadu, vilket år så här långt och hur länge kommer det att hålla i sig? Både jag och J har varit hemma i 2 veckor pga hosta och halsont men nu känner vi oss båda bra och hostan är borta så vi ska jobba i morgon. Men för mig kommer det att bli med mindre arbetstid och lön, vet dock ej nu om det blir med 20, 40 eller 60% mindre arbetstid, det får jag förmodligen reda på i morgon. Hoppas verkligen att de dina mår bra igen. Kram ❤️

Susjos sa...

Fint med alla vårblommor! Trist med denna hemska influensa. Vi har det väldigt nära inpå oss på jobbet, en enda fördel är väl att många patienter inte vill vara kvar länge på sjukhuset, så fler och fler väljer att gå hem tidigt, och då får vi ju ett bra flöde och har rum till de nyförlösta, och vi kan ta in fler som ringer till oss, och det blir färre hänvisningar.
Men just nu vill vi ju att det ska bli som vanligt igen!
Kram till dig och de dina!

Anita, de fyra blomsterhaven sa...

Ja så är det nu, det overkliga börjar bli obehagligt verkligt och det lät oroande med telefonsamtalet du fick. Jag hoppas att brorson, dotter och mellangrabb nu är återställda och mår bra igen. Och att du och andra i din närhet får vara friska. Hemskt med alla som drabbas ekonomiskt också.

Men jag måste ändå få nämna lite annat i ditt inlägg. Så många trevliga bevingade vänner du har i trädgården. Och så fina bilder. Tofsmes har jag aldrig sett här. En näpen lite fågel. Och sidensvansarna kanske kände på sig att det skulle bli minusgrader på nätterna och nordanvindar. Här har inga flockar synts till i år. Saknar dom. Imorgon bitti hotar dom med minus 8 och det brukar innebära några ytterligare grader kallare hos oss som bor i ett riktigt köldhål. Ekorren brukar vara här också och bofinken såg jag här om dagen. Vårens vårtecken kommer i varje fall som dom ska.

Tänk att du haft blåsippor sedan februari. Vid våra blåsippsställen är det glest. Får se om ett par veckor. Skulle så gärna vilja se backar lysa i blått. Och vitsippor har du också.

Kära Anni, ta hand o dig och ha det så bra som det går. Njut av din trädgård och vårblomningen.

Varma kramar
Anita

BP sa...

Ja, vilken konstig verklighet vi just nu lever i. Med en dagskassa på 95 kronor är det lika bra att stänga butiken. Det är ju totalt olönsamt. Ni konsthantverkare drabbas ju lika hårt som bland annat hotell- och restaurangbranschen. Hoppas ni får samma stöd från regeringen som alla andra branscher som går på knä nu.
Det är så hemskt!
Du har ju att göra hemma, så du lär nog inte gå sysslolös;-)

PS. Om Lillhunken gillar "kungliga" färger, så antar jag att han även är förtjust i ESC;-) DS.

Vonkis sa...

Ja fy fasen för den här våren. Första bilden satt verkligen tonen för känslan nu :-)



Jag får ju inte vara bland folk men försöker beställa lite saker, dock inte mat genom foodora.

Vonkis sa...

Är något av de stödåtgärder regeringen satt in någon hjälp för er? Om inte, vad skulle ni behöva?

Nette Cecilia sa...

Jag undrade en dag hur det går för dig o din familj . Men det ser ju rätt ok ut . Så vackert det blommar ,såg att körsbärsträden i Kungsan blommar min dröm att få se dom blomma någon gång .
Här är det långt emellan kunderna 3 stycken idag om jag har 50 euro tro. Har fått mycket vårnytt så fakturorna ligger på hög . Har permitterat min anställda . Försöker boka om fakturor så gott det går , sätter ut gardiner o kläder på nätet ,några nappar på så det blir något brev till posten . Vi har inte haft några nya fall med covid här i vårt distrikt på 2 dagar nu så jag hoppas regeringens beslut ändå är rätt. Kramen Nette

Bosse Lidén sa...

Det är många tankar som snurrar när jag läser texten och samtidigt njuter av bilderna. Tack för att du berättade i eftertexten. Men sorgligt med att det kommit närma på annat håll. De yngre tycks klara sig "bra". De är viktiga på sikt för att få stopp på eländet. Förstår att du behåller butiken stängd. Hoppas den riktiga värmen skapar ett andrum som det påstås att den ska/kan göra under en tid. Kanske stannar folket hemma i Sverige i sommar och du och många andra kan få nytta av det i er verksamhet. Du är kreativ, duktig och har en härlig trädgård. Om du kan lägga undan "problemtankarna" så gott det går kan du säkert använda "hemtiden" till inspirerande saker och min förhoppning är att du kommer på något riktigt häftigt och nytt. Det håller jag tummarna för. Kram från ön

Lena i Wales sa...

Ja, vilken tid vi är i nu. Svårt för så många.
Hemskt när viruset kommer så nära inpå. Du gör klokt i att stänga och hålla dig undan så mycket som möjligt. Svårt för er butik och alla andra butiker som trots allt ska betala räkningar, ,men inte får några inkomster.
Hoppas Sveriges strategi ang Corona fungerar. Här i Wales är vi isolerade.
Nu är det bara att försöka göra det bästa av situationen, har några tips på min blogg.
Sköt om dig!

Kristinas oas sa...

Jag börjar från slutet: Hoppas alla tillfrisknar så snabbt det går.
Sedan måste jag kommentera alla vackra fågelbilder, så många olika sorters fåglar ni har i trädgården! Och så de busiga ekorrarna på det. :)
Ta hand om dig och de dina i denna konstiga tid! Att vara i trädgården så mycket det går är en bra strategi.
Stor kram!
Kristina

Violen sa...

Visst är det en konstig tid vi lever i. Helt plötsligt förändras mycket i tillvaron och man får verkligen vara flexibel. Tråkigt att ni har fått stänga butiken men det var väl det enda rätta som det ser ut nu. Skönt att sjuklingarna är på bättringsvägen!
Tack för dina fina bilder. Tummen upp för fåglarna, de är väldigt bra!
Ha det så bra och var rädd om dig och de dina!

Janicke sa...

Ja, visst är det overkligt. Skönt att våra närmaste - och vi själva - lever, än så länge. Ingen vet hur det går, det är som sagt helt overkligt. Själv håller jag mig hemma, undandtagandes ett hasande runt på kryckor här i stenskravlet och en och annan stund i solen. Ingen nöd på mig, men jag längtar ut. Allt jag hade tänkt göra när jag en dag kan gå igen känns så avlägset.
Tack för alla dina fina bilder, jag njuter verkligen av dem. Här har de flesta pippiar flytt sedan de högg er skogen på andra sidan vägen, och blommor har jag knappt sett några. Vår trädgårdsmästare gör så gott han kan på den lilla plätt vi har nu mitt i ombyggnaden, och där får jag sitta. Lycklig du som har din trädgård! Och den där ringlade krukan, vill ha vill ha. Är den till salu eller gör du fler?
Kram på er allihop, och när och om detta någonsin tar slut hoppas jag att gänget kan ses på Grill igen. Jag tänker ofta på deras oslagbara söndagsbuffé. Det var så länge sedan vi sågs.

Eva Trillian sa...

Glad över sista raden. Så skönt att de återhämtat sig.
Klokt att stanna hemma. Sitter hemma och jobbar om dagarna denna lovvecka. Digitalt kontorsmöte med kollegorna på förmiddagen för att kunna ha någon sorts normalitet i det onormala.
Tack för att du lagt in mängder med dina blommor i inlägget :) Njutningsfullt.
Ska nu Googla Kejsarkronor ;)

Susanne Granholm Carter sa...

Trist att behöva stänga butiken men det finns nog inte mycket annat att välja på i nuläget. Men vi måste se positivt på det. Det kommer bli bättre tider och tänk så mycket man får gjort hemmavid. Fixa och trixa och få utlopp för kreativa idéer.
Hoppas dina nära mår bättre. Det blir olustigt och kämpigt när den eländiga influensan kommer nära.
NJUT av alla dina fågelgäster. Ni har många trevliga matgäster ser jag. Härligt! Både maken och jag blir avis. Hans favvofågel är ju Tofsmesen men dessvärre ratar den vår buffé vi har i vår trädgård...
Nu väntar vi på nästa matleverans. Tyvärr tog all mat slut här och jag ser hur dom sitter på grenarna och bara väntar ;) Ska nog lägga ut en egen blandning tills det andra anländer. Det är så avkopplande att sitta där ute med en kopp kaffe och titta på fåglarna som kommer för en bit mat och nu ska det ju äntligen bli lite varmare.
Ta hand om dig och dina nära. Kram på dig!