Värmeböljan höll i sig, så vi tog det lugnt på morgonen. Så skönt att sitta på uteplatsen och läsa bok innan det blir för varmt. Eftersom vi kört långt de senaste två dagarna valde vi att åka till närbelägna Monpazier - en medeltida muromgärdad by, den bäst bevarade i regionen. Dessutom byggd av engelsmän, för detta var engelsk mark 1284.
Byar som denna är ofta strikt planerade innanför murarna och Monpazier är inget undantag. Gatorna går i ett rutnät med tre större i ena riktningen och några mindre i andra.
Här går vi in genom huvudporten och ni ser tornet i bakgrunden -
här är det när vi kommit närmare och ni ser redan stadsporten på andra sidan. Detta är den längsta gatan. Större än så är inte byn, samtidigt som det är svårt att skriva by när det är så stadslikt. Men vad ska man kalla det? Inte ens 500 innevånare. Ort låter trist och kommun är mer än stadskärnan/bykärnan.
Ett exempel på en gränd i andra riktningen.
Här är så fint! Vackra hus, fina miljöer, välstädat, välmående
och fullt av charm!
Eller hur? Kan ett butiksnamn passa bättre?
Samtidigt förstår jag alltför väl att Monpazier lider av samma problem som alla andra orter där man är beroende av turister. Här är dock turistsäsongen längre än t ex i Visby eller Gamla stan hemma.
Jag drog mitt strå till stacken och offrade mig ;-) på ett gigantiskt keramikflöte och två muggar inne hos dessa keramiker. Lite chockade blev de och aldrig någonsin hade de varit med om svenska kunder, i alla fall inte bilburna. Flötet hade inte tillåtits som handbagage på ett flygplan (bild sist i inlägget).
Torget mitt i byn med sina arkader. Maffigt. Bara jag ser på fotot så vill jag dit igen.
Innan vi åkte hade jag spanat in en restaurang med bra recensioner. Och som hade måndagsöppet, nog så viktigt. Vi åt en formule, trerättersmeny, för 18€, så nu får ni se matbilder (och fundera över vad samma meny skulle kosta här hemma - även om priserna är högre i Stockholm än ute i landet tror jag detta är billigt även i era ögon):
Min förrätt var melon med burrata,
huvudrätt kyckling med löksky och kålrotsmos
och dessert jordgubbar med sorbet, grädde och maräng. Lite marängswissliknande.
Maken åt husets terrin (paté),
en zucchinirätt med potatismos
och en osttallrik (som han redan börjat äta på när jag insåg att jag ville ta bilden).
Från Monpazier åkte vi till det stora slott som vi sett på håll när vi åkt runt i området. Château de Biron.
Här var det tänkt att trappan skulle landa i en fantastisk trädgård med utsikt, men trädgården färdigställdes aldrig.
Vi följde en bestämd rutt runt i det stora slottet. Nästan så man trodde att man var i Tyskland, för där är de experter på att styra besökare i richtung und ordnung!
Från de övre våningarna var vyerna spektakulära.
Men så syntes ju slottet också på långt håll när man kom körande.
I köket hade man kunnat ha många byttor på spisen samtidigt. Det måste ha varit ett varmt rum, detta.
Största delen av slottet var omöblerat,
men här och var fanns
mer än väggar, golv, tak och utsikter att se.
Intressanta väggmålningar i ett rum
som jag tyvärr inte noterat varför de var där.
Många filmer har spelats in i slottet, bl a den här som jag blev nyfiken på (ursäkta suddig bild). Överallt fanns skyltar som visade hur här ser ut när franska versionen av Förrädarna spelas in här.
Utanför slottet fanns en hantverksbutik där jag köpte dessa sex klinkerplattor, som jag visat förut. De är nu monterade på fasters gamla rullbord som vitmålats. Jag får fotografera av det vid tillfälle ;-)
Jag köpte också en ny glaskula till min samling i matsalen
och här på glasverandan hänger flötet som jag köpte i Monpazier! Själva keramikflötet är 30 cm och sedan tillkommer den långa metallstången. Nedanför står muggen jag köpte, den matchar såklart! Makens lilla mugg använder han till morgonkaffet, så den står i köket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar