Planen var att åka genom Roquefort på vår väg söderut. Att provsmaka lite ostar och lära oss mer om proceduren. Men vi hade sett bilder från grottan Pech Merle och var nyfikna på dessa prickiga hästar som målats på grottans väggar. Eftersom vi inte fick fotografera i grottan och ni nu är ganska välmatade med grottor (så var även vi), visar jag bara denna bild från entrén där en konstnär avbildat några av målningarna från grottan.
Ni har också fått se klippor med slott
och smala vägar
så nu kan ni Dordognes landskap rätt väl
och förstår upplevelsen av den totala kontrasten när vi körde upp på motorvägen och landskapet blev platt!
Men vi fick också köra över den magnifika bron Millau
som hade stått på min intresse-lista
utan att jag vetat att vi faktiskt skulle komma att köra den vägen.
Hela vägen ned till Medelhavet och vattenvärlden utanför Montpellier körde vi. Ut över en smal landtunga, genom parkeringens spärrar och ut till en avsides p-plats. Maken hade ingen aning om vart vi var på väg, men körde som han blev tillsagd
och fick se hotellet vi skulle bo på kommande två nätter.
I en kanal mellan Medelhavet och Montpellier ligger denna båt för ankar. Vilken dröm!
I fören finns en liten pool. Om ni kollar i bakgrunden ser ni till vänster flamingosjöarna som separerar landtungan från fastlandet, båten ligger i en kanal och till höger ser ni en landtunga som separerar kanalen från nästa flamingosjö och längst bort i horisonten ser ni ytterligare land - där bakom ligger Medelhavet. Det är liksom lager på lager av land och vatten! Eller om man så vill, en kanal med sidoväggar rakt genom fågelsjöar.
Det var så fridfullt och lugnt och fullt av sittplatser.
På pontoner där borta ligger en gång- och cykelbro som gör det möjligt för folk att ta sig ut till cykelvägar och stranden allra längst ut. På kvällen stängdes bron av, så då blev det helt tyst och stilla. Och alldeles, alldeles underbart.
Jag hade bokat en av de två större hytterna, där man kunde ta sig runt sängen och inte behövde krypa in från fotänden.
Vårt lilla badrum hade riktiga kajutafönster.
Eftersom jag visste att vi skulle vara ganska trötta när vi kom fram hade jag bett svågern ringa och boka skaldjursplatå, så vi slapp ta oss till fastlandet för att leta middag. Jag hade försökt boka platån via mejl, men inte fått svar, då var det onekligen skönt att svågern kunde ringa åt oss.
Här satt vi och mumsade i den stilla kvällen
med flamingon som enda sällskap.
Sedan gick maken till sängs, men jag satt kvar i solnedgången och såg flamingos flyga mellan sjöarna
och det var så obeskrivligt ljuvligt.
Nästa morgon var vi först till den framdukade frukosten. Det var precis lika fridfullt och vackert som det varit kvällen innan.
Det vi gjorde på dagen blir ett eget inlägg, men till kvällen hade vi handlat lite att äta på båten.
Tror inte att jag någonsin har ätit så många aprikoser som jag gjorde de här dagarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar