Slottsparken i Schwetzingen

Den stora sevärdheten i Schwetzingen är slottet med sin trädgård och det var hit vi gick vår kvällspromenad. Slottet har varit försvarsborg, jaktslott och sedan sommarresidens. Nu ägs det av staten. Slottet hade redan hunnit stänga och som så ofta i Tyskland kan det endast besökas med tysk guidning. Jag hade annars gärna sett den fantastiska slottsteatern där både Mozart och Voltaire uppfört sina verk.

Men nu var det parken som lockade. Den är en kombination av fransk barockträdgård och engelsk landskapsträdgård med Versailles som förebild.  En avfotograferad karta visar hur stor parken är. Slottet med sina flyglar ligger längst ner och vi började med att gå åt höger mot badhuset. Vi rundade aldrig den stora sjön längst upp i den engelska parkdelen, för då var maken hungrig, utan gick i nederkant av sjön och sedan på vänstersidan tillbaka.

Först kommer man in på gårdsplanen, eller vad man ska kalla den. Den runda delen på kartan ovan. Så magnifik! Gick inte att ta in i ett foto om jag inte haft fisheye-objektiv på kameran. Och det har jag ju inte eftersom jag har en (stor) kompaktkamera.

De många konstfulla utsmyckningarna som statyer, vatten, paviljonger, tempel mm är tydliga influenser från Versailles.

Höga formklippta häckar följde gårdens ytterkant.

Temat fortsatte runt den stora bassängen till höger på kartan. Här är allt nyklippt.

En paviljong med staty på en kulle under vilken det såklart fanns ...

... en underjordisk "grotta" med många gångar.

Varför man gör en fontän som ser ut som ett vildsvin angripet av två hundar förstår jag inte. Kvar från tiden som jaktslott, förstås.

En spännande spaljékonstruktion ledde in till en gård

med voljärer på sidorna och en fågelfontän i mitten.

Runt spaljétaket fanns olika fågelfontäner som sprutade ned i den stora i mitten.

Spaljéerna var till min förvåning byggda av grönmålat trä med vissa metallförstärkningar. Undrar om man har en snickare som på heltid går runt och byter ut det trasiga, för detta kan ju inte hålla så länge?

Stora träkärl med blyblommor fick mig att undra hur min betydligt mindre blyblomma mådde där hemma.

Vi vandrade vidare bortåt mot den engelska delen av parken.

Vid den stora sjön hägrade lugnet. Några joggare och hundägare, annars helt tyst och stilla. Ja, hela trädgården var behagligt lugn så här på kvällen.

Självklart har slottsträdgården en "folly", just nu under renovering.

Plötsligt såg vi något helt annat sticka upp över träden!

Det visade sig vara den moriska trädgården, men den hade redan stängt så där kom vi inte in.

Jag höll upp min kamera över muren för att försöka få en bild av vad som fanns där inne. Anar symmetri, men vad mer?

Åter en staty med jaktmotiv. De hör inte till mina favoriter, hur välgjorda de än är.

Nu låg slottet så vackert i kvällssolen. En dam satt helt stilla och bara njöt av friden.

Här, på den stora gården närmast slottet fanns den mesta blomsterprakten, långa rabatter med massor av färger.

Vi gick ut genom en sidoutgång nu när huvudentrén hade stängt och kom rakt på en ölträdgård. Så perfekt att slippa leta matställe åt en hungrig make! Jag fick mig en god schwarzbier och

den vrålhungrige maken mumsade på en hamburgare.

Själv var jag inte så hungrig, så jag tog bara en friterad camembert med sallad, precis lagom mycket och väldigt gott. Sedan vandrade vi i den varma sommarkvällen till vårt fullständigt udda och unika hotell, det inlägget vill ni inte missa! (Men först kommer en EFIT)

Trädgårdsfägring