Sidor

02 augusti 2022

EFIT - en tisdag på favoritön

8.00
Första tebaljan.
Ny bok.
Sol och varmt.
Tredje dagen på Gotland.

9.00
När Lillhunken och jag kom i lördags kväll
fanns brorsonen med familj här.
Det är fullt upp med gullungarna.

10.00
Den yngre familjen har gått till stranden
och lugnet lägger sig.
Ett par simringar ligger kvar 
eftersom minstingen har bitit sönder dem.

11.00
En stående uppgift för Lillhunken genom åren
har varit att sköta om den runmärkta grav
som finns nära huset.
Morfar kallar det Astolfs grav
och de har gemensamt samlat på ben att lägga dit.
Själva graven är äkta.

12.00
Dagens höjdpunkt:
leverans med lastbil!
Så kommer en kvinna från andra sidan:
- Tar det lång tid?
Sedan kommer nästa:
- Mina barnbarn ska till stranden!
Då blev chauffören, med all rätt, riktigt irriterad.
Tur att vi hade varit så trevliga innan!

13.00
Nu byggs det!

14.00
Korvpaus.

15.00
De nya möblerna är klara
och godkända.

16.00
Lillhunken och jag har duschat
i hembygdsgården.
BP har helt rätt;
vi har fiber i huset, men
ont om (otjänligt) vatten.

17.00
Spanar in djurlivet.

18.00
En negroni före maten.

19.00
Speciellt för Micke och BP
fotograferar jag skelettbenen som Lillhunken
samlat under årens lopp.
Själva graven är plundrad för länge sedan.

20.00
Jag tog med glassmaskinen
eftersom vi har en mil till mataffären,
det har varit en hit!

21.00
Jag har fotograferat många fina solnedgångar
från samma plats,
men ikväll var den inget att hurra för.
Sedan slutar jag fotograferandet.
Alla brorsonens småttingar har svårt att somna.
I morgon kväll åker de hem och
lugnet lägger sig för mig och Lillhunken.

8 kommentarer:

Micke sa...

Runmärkt grav minsann.. Häftigt. Men jag är för dåligt insatt med vad som menas med samla ben att lägga dit. Menar, varför gör man så och vad ben..

BP sa...

Hade exakt samma tankar som Micke. Det får du nog förklara närmare. "Samla ben" av människor, knappast väl?! Och varför...
Ni verkar ha uppkoppling i stugan. Det faktum kompenserar avsaknad av vatten... Var det inte så? Eller var det el som inte fanns. Kommer inte ihåg...

Razzy sa...

Tänk att folk alltid ska ha så bråttom ändå. Härlig dag trotts småttingar och graven va ju riktigt spännande. Kram

Anna i Portugal sa...

Den där stressen, "jag måste fram".. .den känner vi inte av alls här. Och saknar den inte heller! Eller jo.. förresten, portugiser bakom ratten kör gärna om. Men om det är stopp så är det lugnt, ingen hets alls. Fina bilder och kul att få en inblick i en dag.

Anita, de fyra blomsterhaven sa...

Så du har härliga dagar på Gotland. Fina möbler till trädgården. Förstår att chauffören blev lite irriterad. Hallon och glass, mums! Och även om solnedgången inte syntes så mycket så blev bilden vacker ändå.

Kram

Maribel sa...

Hej Anni!
Låter härligt med lugna dagar på Gotland. Bråttom till stranden, som om den skulle försvinna. Glassen ser god ut liksom hallonen.
Ha det skönt /Kram Marika

LillaSyster sa...

Så länge det inte är blåljuspersonal som ska fram är det helt okej att lasta och lossa i lugn och ro =) Det var väl semester de hade de som nu hade så himla bråttom. Njut av din ä och lugnet. Glass går det åt nu

BP sa...

Me again: Stort tack för länkarna. Skrattade gott när jag läste om "småttingarna" som inte kan sova. Ja, ja man har blivit gammal och mindre tolerant vad gäller barnskrik. Hoppas du och Lillhunken kan återhämta er i en vecka eller så;-)

Benen - ja, kul att du visade "skelettet", men jag undrar fortfarande över var benen kommer ifrån. Gissar på olika djur...

Trädgårdsmöblerna är riktigt rustika och fina. De passar perfekt till huset - gissar jag. Har ju inte sett huset men litar på din klockrena smak:-)