05 augusti 2022

I Bremen

Jag ligger rätt mycket efter i bloggandet, som ni märkt. Skriver om en majresa nu!? Men inläggen fungerar mycket som en dagbok för mig och förhoppningsvis som inspiration för någon som vill resa, så de får komma när de kommer.

Från vårt lilla hyrda hus på ön utanför Utrecht körde vi alltså via Mondriaans hus i Amersfoort och Otto Modersohns museum i Fisherhude (båda öppna en måndag - det är inte vanligt i Tyskland!) till Bremen där vi checkade in på boutiquehotellet i vackra jugendkvarter. Här skulle vi bo i två nätter.

Färgstarkt rum med litet fönster direkt mot grannrummets balkong ...

Ännu starkare är påminnelsen om husets tidigare innevånare.

Men det var måndag, som sagt. Vi behövde middag. Allt var stängt i hela centrum. Vi vandrade till de charmiga kvarteren i Schnoor för att kanske hitta något öppet där? Någonstans måste ju turister få mat även en måndag?

Där fanns den - restaurangen som faktiskt både såg trevlig ut, var full av folk och hade ett litet ledigt bord för två i ett hörn vid baren. (Bilden tagen efter middagen)

Layouten var minst sagt svårgreppbar. Vi gick in genom draperiet där till vänster, direkt var det trappor ner till våningen där ljuspelaren står - en med tak överbyggd gård. Till höger gick man uppför trappor till borden med rutiga dukar (och sedan såg det ut att finnas trappor till ytterligare en halvvåning längst in i hörnet, förbi smala gångar mellan borden). Rakt fram fanns en del av gården som inte fått tak och till vänster genom en liten dörr baren, köket, toaletterna och två bord. (Klicka gärna på bilden så kanske de olika nivåerna syns bättre.)

Här satt vi och fick uppleva restaurangpersonalens liv på nära håll. Det var faktiskt kul och inte alls störande!

Se hur vårt bord var snedskuret för att ens få plats! Maken åt god rödspätta och jag en stor oxrullad, till personalens förvåning. Tänk att alla tror att kvinnan ska ha fisken och det vita vinet och mannen kött med rött? Nog för att det oftast är så även för oss, men det är lite kul att se hur de reagerar när det är tvärtom.

Efterrättsvalet förvånar ingen som känner oss: crème brûlée till maken och chokladmousse till mig ...

Sedan vindlade vi ikapp i gränderna. Mätta och belåtna.



Nästa morgon åkte vi till Worpswede för besöket i Vogelers hus, sedan tillbaka till Bremens centrum där vi parkerade mitt i stan och kom upp till varuhuset Karstadt. Här får ni nu ett säkert tips från en luttrad resenär (speciellt om man reser med barn) - varuhus har ofta en luftig och lagom rörig restaurang högst upp i huset. Ett ställe med flera valbara rätter (ofta fullt synliga för kräsna ögon), toaletter och ingen som störs av eventuellt livliga småttingar. Vi åt currywurst och frikadell, sedan gick vi till Böttcherstrasse och Paula Modersohn Beckers hus för att, som vi trodde, se massor av hennes konst.

Där fanns inte så mycket konst som jag hoppats på, men Böttcherstrasse var verkligen något att se! Lite som en mindre färgstark skapelse av Hundertwasser. Gatan är lite mer än hundra meter lång och byggdes som rena konstverket under åren 1922 till 1931 under ledning av kaffehandlaren Ludwig Roselius.

Från balkongen i Paulas hus kunde vi se ner på gatan och en av gårdarna med sin vatteninstallation.

Från gatan kunde vi se upp mot balkongen, såklart!

Här fanns många trevliga små butiker

med fantastiska entréer.


Vid en liten torgbildning satt folk och tittade uppåt. Mellan husgavlarna fanns ett klockspel och om bara fem minuter skulle det spela. Ibland tajmar man perfekt utan att veta om det.

Klockorna klingade och tio stora träskärmar snurrade runt i tornets innerhörn,

visandes olika "oceanbetvingare".

Självklart gick vi sedan för att se musikanterna från sagan. Det var svårt att få ta bild utan turister som klängde på statyn.

På väg tillbaka till bilen tog vi oss en fika med god bakelse på Karstadt. Alltid skönt att dessutom kunna gå på toa.

På kvällen bokade jag bord på en restaurang som låg nära hotellet. Vi ville inte springa runt och leta mat igen. Här fick vi ett bord ute, det var första gången vi kunde äta middag utomhus i år, så det kändes extra trivsamt.

Vi beställde restaurangens överraskningsmeny eftersom risken att jag skulle få surströmming och maken stuvade makaroner ansågs som liten (två rätter vi verkligen inte äter). Nu får ni ursäkta bilderna, men det röda ljuset från infravärmen ger allt ett lite udda utseende.

Till förrätt fick vi lax med hyvlad vit sparris, pesto, jordgubbar och apelsinsås.

Maken valde kötthuvudrätten (!) som var två sorters kött, filodegsinbakad vit och grön sparris med skinka,

jag fick tre sorters fisk med bl a friterad sparris (ja, det var sparrissäsong och då blir både tyskar och nederländare som tokiga).

Efterrätten var en amerikansk cheesecake (som ju skiljer sig markant från tysk käsekuchen) med jordgubbssorbet. Allt var mycket gott!

Så här såg restaurangen ut när vi mätta och belåtna tog en smitväg tillbaka till hotellet. Nästa dag reste vi till Sverige, den dagen har jag dokumenterat i en EFIT.

11 kommentarer:

Anna i Portugal sa...

Jag har sett många bilder från Bremen den senaste tiden, vi körde alltid förbi med husbilen, men blir säkert ett besök i framtiden. Nu vet jag ju att det finns pärlor att uppleva där. Många fina byggnader du bjuder på, tack.

BP sa...

Ska visa ditt inlägg för min man. Han jobbade nämligen i Bremen två år i slutet av 1970-talet och älskade staden. Jag har bara varit där n gång på en tjänsteresa. Tyckte att Bremen är en av de mysigaste städer som finns. Den stan har karaktär enligt mig och slår Hamburg med hästlängder.
Skrattade gott åt dina maträtter. På grund av "belysningen" ser alla ut som efterrätter om du frågar mig;-)

Carina sa...

De har tagit till vara varenda liten möjlighet att ha ett bord i första restaurangen - kreativt. Gatan i Bremen verkar väldigt spännande och ser ut att ta tid att gå längs. Och andra middagen låter väldigt god. Fördomen om kvinnor och kött känner jag igen. Har alltid fått konstiga blickar när jag beställer råbiff. Men en gång - en kompis och jag beställde råbiff, öl och snaps på en restaurang längs Avenyn. Servitrisen sa kul!!! att ni gör det och inte bara gubbar :)

Kram, Carina

Maribel sa...

Hej Anni!
Inte kul att springa runt och leta efter ett matställe. Har varit med om det i London med mina arbetskamrater, många viljor och vi var i helt fel stadsdel, där fanns inga matställen. Så småningom hamnade vi i närheten av hotellet, men det tog sin lilla tid, innan vi var där. Det ser mysigt ut med husen och de smala gränderna. Man ser precis hur långt upp turisterna når på statyn.
Ha det gott /Kram Marika

Anita, de fyra blomsterhaven sa...

Ganska trevligt tycker jag att få flytta mig tillbaka till den sköna månaden maj. Och Bremen har jag aldrig besökt fast det har jag ju gjort nu, via dina bilder och din text. Alltid lika intressant att läsa dina reseskildringar. Det känns alltid som jag går där på gatorna eller var du nu är. Den första restaurangen var väldigt spännande.
Och jag kan ana att maten var god på den sista restaurangen ... men belysningen gjorde att maten såg liiite annorlunda ut ...

Kram och fin helg!

Lillian www.sognafaret.no sa...

For et nydelig sted du har besøkt!

Susjos sa...

Så mysiga bilder från er resa. Skrattar gott åt dina tankar om att varför de tror att mannen ska ha köttet och kvinnan fisken, tänker också så när vi råkar beställa på detta vis, haha!

Surströmming i Tyskland eller Holland är nog ingen risk! Jag ser dock fram emot surströmming snart!
Ha det gott!
Kram!

Janicke sa...

Vilken stad, Bremen, där skulle jag trivas. Du skriver och fotar minsann inte bara för dem som ska resa, utan även för sådana som jag, vi som inte kan resa mer. Så tack för alla dina "historielektioner" och fina bilder!

Razzy sa...

Underbara bilder och nu har jag ytterligare en stad i Tyskland som jag vill besöka. 💙

Lena i Wales sa...

Härliga Bremen!
Har varit där så många gånger och bott mycket på hotellet som ligger i början av gatan, om slutet är torget. Det har hetat flera namn, bl a Scandic och Holiday Inn, samt p åflera andra hotell.
Jag har guidat många 100-tals människor i Schnoor, Böttcherstrasse och rådhustorget med Stadsmusikanterna.
Ditt inlägg blev en fin nostalgitripp för mig, tack!
Blir hungrig av maten du visar.
Skön lördag!

Mia Eggimann sa...

Fina bilder som vanligt och god mat, jag har bara ätit ute en gång i sommar men det var gott. Crème brûlée är mina absoluta favorit