För drygt 25 år sedan virkade jag rutorna till denna filt, men det dröjde mer är 20 år innan de syddes ihop och fick en kant! Alla rutor var av samma storlek. Garnerna var desamma i mitten och utanför, men mellanpartierna bestod av flera olika garner i ungefär samma tjocklek. En del luddiga, en del inte. Och färgsmaken var densamma då som nu.
När jag sytt ihop den filten blev jag sugen att virka en ny. Tekniken satt kvar i fingrarna efter 25 år, det är kanske ungefär som att cykla - kroppen minns hur den ska göra?
Den här gången köpte jag garnet på marknad på Gotland eftersom jag åkt till ön utan handarbete. När jag kommit en bit på väg insåg jag att jag behövde mer garn, men se då var garnet utgånget! Tack var mina foton från marknaden lyckades jag hitta säljaren och hon letade rätt på allt garn hon hade kvar och skickade det till mig.
Här virkade jag både stora och små rutor och satte ihop de små fyra och fyra, så att de blev lika stora som den stora rutan.
När Mellangrabben flyttat hemifrån fick vi ett rum ledigt och maken kunde ta bort sitt skrivbord och allt som hörde dit från det som varit vårt gemensamma arbetsrum. Istället fick en gästsäng plats och nu behövde den ett överkast. Jag köpte ett ganska tjockt garn på nätet, för att det skulle gå fort att virka. När jag fick garnet äcklades jag av dess acrylkvalitet, men färgerna var helt okej.
Någonstans mitt i allt virkande av rutor hade jag bytt tjocklek på virknål, för plötsligt var rutorna mindre! Bara att repa upp. Dessutom behövdes mer garn av den mörkt blå som skulle omgärda härligheten
Här är alla rutor lika stora och hopsydda fyra och fyra. Det mörkblå garnet omgärdar alla kvadrater men räckte inte till ytterkanten, så den fick bli av det mellanblå garnet. Lite felberäkning där, speciellt som jag dessutom hade kvar flera nystan av den färgen när överkastet var klart!
Nu kunde jag äntligen sätta händerna i det tunna bomullsgarn jag köpte i danska Naestved i påskas. Jag hade sett det i Köpenhamn förra julen, men då flög vi med enbart handbagage så garnköp var inte aktuellt.
Och nej, jag vet inte vad garnet kan räcka till, inte heller vilket modell av mormorsrutor jag ska virka!
Gjorde en provlapp av "Afrikas blomma", men blev inte helt nöjd. Insåg dagen efter att jag faktiskt virkat fel på mittenpartiet. Kanske ska göra ett nytt försök?
En bild jag hittat på Pinterest lockade också och med hjälp av den försökte jag förstå hur rutan var virkad. Hittade inget mönster. Gav upp när jag kommit en bit och insåg att jag inte vill virka något som kräver räknande och för många olika slags maskor. Men snygg är den!
Det kanske slutar med att jag gör en blandning av olika stora klassiska mormorsrutor, som det här lapptäcket av olika restgarner som jag virkar på lite då och då i brist på annat. Jag har kommit längre än bilden visar, men inser att det nu är dags att bestämma hur rutorna ska sys ihop om filten ska få raka ytterkanter. Planera vilka storlekar på rutor som ska virkas.
Mitt i allt mitt grubblande över hur jag ska göra med det nya garnet ringer telefonen och en kvinna berättar att hon hört talas om
de hårnät jag virkat. Hon var också hårlös och ville ha någon sorts mössa istället för peruk. Jag skickade över bilderna på de nät jag gjort, men det visar sig att hon tänkt sig något annat. Även om det nu inte blev någon beställning, så det väl rätt spökligt att hon ringer just då!?!
