Sidor

28 oktober 2016

Ett misslyckat Monthly Makers-projekt (uppdaterat!)


Monthly Makers oktobertema leksaker visade sig vara väldigt knepigt. Behovet av att göra en leksak var obefintligt, idéerna om att göra något av barnens alla gamla leksaker var få. Pokémon var ändå det som lockade mest och med bara några få dagar till deadline kom jag på att jag kunde göra en tittäggspokéboll av socker. Nu blev det bråttom!

Fram med formar, färger, socker och vatten! Äldste sonen bidrog med det perfekta underlaget och jag satte igång.

Note to oneself; ta fram gamla instruktioner och läs dem först, för du minns inte detaljerna så bra som du tror.



Jag hällde i alldeles för mycket vatten i det socker jag hade! Äldste sonen bidrog igen, nu med att gå och handla mera. Jag tog fram mina gamla instruktioner och insåg att jag haft väldigt mycket mer vatten än vad som behövs. Konsistensen ska bli som när man bakar sandkakor - och det vet ju alla att det är svårt att göra med den vattendränkta sanden närmast strandkanten ...



När jag fyllde ena halvan av formen såg jag hur blött det var och försökte suga upp lite av överflödsvattnet med hushållspapper.



Resten av sockret färgades rött och packades i den andra formen. Så slogs båda "sockersandkakor" upp på en plåt och med en vass kniv skar jag bort en bit där öppningen till pokébollen skulle bli. Nu gällde det bara att de fick tid att torka. Jag snabbkörde dem först på låg värme i ugnen, men lät dem sedan stå i rumstemperatur i ett dygn. När jag lyfte upp dem för att gröpa ur innanmätet kände jag att de fortfarande inte var torra nog, men jag försökte lappa där det föll bort socker. Sedan fick skalen stå och torka i ytterligare ett dygn.



Och så idag, i sista stund, gjorde jag i ordning kristyren, hämtade Pikachu ur leksakslådan och började montera. När jag fäste den röda skalshalvan ovanpå den vita brast allt. Sockret var fortfarande inte torrt nog.

Jag kan bara önska att jag kommit på idén i tid, så jag kunnat vara mera noggrann och sockret haft tillräcklig tid att torka. Det hade verkligen kunnat bli hur läckert som helst!



Eftersom det är Halloween på måndag och för att ni ska förstå vad jag försökte åstadkomma visar jag det tittägg i form av pumpa jag gjorde för många år sedan (haha - ser nu att bilden är ganska exakt tio år gammal, tror tanten tappat stinget ...)



Och i lådan för tyllar, spritspåsar, redskap med mera låg dessa dammiga gamla pokémons i sugarpaste. Sönerna som gjort dem är 21 och 23 år nu, så jag kan ana hur gamla figurerna är ...

Nåja, får jag en snilleblixt före midnatt kanske jag får till något som blir lyckat, annars kan ni kika in hos Elsa Lisa på måndag och se sammanställningen av alla lyckade bidrag. Det ska jag göra.

Uppdaterat kl 17:15:


Mitt i solskenet var det någon som hällde ut pärlsocker i min trädgård. Detta sammanföll med att Lillhunken gått ut för att jaga Pokémon, så det var en förvånad och blöt son som kom hem för att hämta paraply. Och jag bestämde mig för att baka. Skam den som ger sig.



Jag använde mina två sockerblandningar till att göra mördeg, i den röda fick jag ha i lite mera färgpulver.



Provade två metoder; dels att försöka rulla samman två degar och skära i skivor,



dels att kavla, ta ut runda kakor med mått och försöka få de tunna snittytorna att fästa i varandra.



Efter gräddning kunde jag konstatera att de kavlade var snyggare men brända. Med en gammal tub svart kristyrfärg ritade jag mittbandet och sedan fick sönerna smaka på kakorna. När jag såg deras tungor insåg jag att jag inte skulle dekorera alla kakor med svart!



Jag gjorde en omgång större skurna kakor och dekorerade tre av dem också. Sedan slängde jag tuben.

Nu går jag på tjejmiddag och dränker mina sorger i rödvin. Sönerna får äta hur mycket kakor de vill.

8 kommentarer:

BP sa...

Hahaha! Nej, jag är absolut inte skadeglad utan skrattar bara över din inte helt lyckade sysselsättningsterapi;-)

Eva Trillian sa...

Högsta poäng OCH guldstjärna för vilja och tålamod :)

Elsa sa...

Skam den som ger sig! Bra jobbat ändå måste jag säga. Jag skulle gett upp på fläcken och gömt mig under täcket! Huvudsaken är ju att de gick att äta och var uppskattade!

Anna María sa...

Kan nästan känna frustrationen på andra sidan skärmen här. Jag hade i alla fall fått ett, två och tre små ryck. Kul att du ändå delar med dig. :) Och jag ser framför mig att det hade blivit himla fint! Kul att du dessutom gjorde en ny variant av pokébollarna. Smart sätt att göra kakorna på.

Hoppas att rödvinet smakade bra!

Mikaela sa...

Men vad fint det blev till slut!

Mias Mix sa...

Vad himla påhittig du är! Så kul! Den där bollen hade blivit helt suverän om den hade hållt ihop. Men kakorna blev ju inte så tokiga :) Och vad roligt attadu sparat sönernas hemgjor da pokemon!!

Wilda sa...

Nej vad trist att den gick sönder, men vilken kreativ idé och kakorna var ju alldeles fantastiska. Din kreativitet fascinerar mig, så full av liv och nya idéer hela tiden :D

aliciasivert.se sa...

Haha åh, det här är ett så himla fint inlägg! Jag fick ont i magen av bilden med den kvaddade sockerbollen och Pikachu mitt i eländet, sen ont i hjärtat av sugarpaste-Togepi och... Jigglypuff? Men slutresultatet blev ändå så fint och bra och fångar allt det där nostalgiskt härliga pokémon inneburit för en massa barn (och lika många föräldrar). Tack för att vi fick ta del av hela karusellen <3