Sidor

14 december 2018

Att bo på slottet Schönburg i Oberwesel


Efter några timmar i det rostiga järnverket var det dags för mera bilfärd. Vi körde upp till Rhen och följde vägen längs floden. Här har jag åkt många gånger men tröttnar aldrig på vyerna.



Ett av de många slott och borgar som kantar Rhen ligger i Oberwesel och det var dit maken fick styra bilen. Vi har varit här förr, då har vi fikat men nu skulle vi - äntligen - bo på slottet! Sedan jag var här med två väninnor för ett antal år sedan har jag riktigt längtat efter att det skulle passa att få bo här.



Här finns gårdar och serveringar som man kan besöka även om man inte bor på själva hotellet.



Vid det här bordet med bästa utsikten över Rhendalen satt vi förra gången vi var här.



Nu gick vi in genom porten till hotellet



checkade in och fick vår lilla diskreta nyckel.



På rummet låg ett brev från slottsägarna,



sängen var inbyggd i ett magnifikt träparti



och på det broderade örngottet låg en mozartkula.



I dörren till badrummet satt ett blyinfattat fönster med ett porträtt,



inne i badrummet fick en skytteglugg ett eget fönster



och i ett normalare fönster stod sådant som anstår ett slottshotell.



Vid vår soffa väntade sherryn, så vi tog våra glas



och gick ut på vår privata terrass



med utsikt över slottsmurarna



och över dalgången bakom Oberwesel.



Här finns många varianter på rum med egna entréer och uteplatser



eller ett helt litet hus för sig själv om man inte vil bo inne i själva slottsbyggnaden.



Hela byggnaden är lite som en labyrint, här finns ytterligare en gård och uppe på taket syns vår uteplats.



Utanför hotellrummen finns det gott om mysiga sittplatser med den rätta slottskänslan.



I priset ingår också en fyrarättersmiddag, så vi letade oss fram till en av matsalarna.



Det kändes så lyxigt att få sitta ned vid ett vackert dukat bord



som samtidigt hade charmigt udda bestick!



Före vår meny fick vi en liten aptitretare med sniglar.



Förrätten var en kräftcocktail med avokado- och wasabikräm,



mellanrätten en kycklingbuljong med grönsaker och strimlade örtpannkakor,



huvudrätten kalvfilé med bea, sparris och rosmarinpotatis - men där bad jag om att få annan sås så jag fick en rödvinssås istället -



och efterrätten en krämig äppelkaka med ingefärs- och chokladglass.



Nästa morgon var det dags att äta igen,



förutom alla vanliga och flera ovanliga saker på frukostbuffén fanns såklart lämplig dryck om man så ville.



Jag drack dock mitt vanliga te som serverades i den snillrika tekannan och med elegant sil.



När vi satt oss vid vårt bord serverades dessutom en liten äggkokott, ytterligare en överraskning. Mätta, belåtna och lite bortskämda satte vi oss åter i bilen för nästa långa biltur hemåt.

Om det var dyrt att bo här? Ja, jag tyckte det när jag bokade men bestämde mig för att det var nu eller aldrig. Rummen finns i många olika prisklasser och jag valde med omsorg. När jag sedan fick bokningsbekräftelsen insåg jag att fyrarättersmiddagen ingick, det hade jag helt missat, och då vart det plötsligt inte alls så farligt dyrt :-)

9 kommentarer:

BP sa...

Vilken udda upplevelse, men helt suverän! Slottet är läckert utifrån (förutom fönsterluckorna i svart och rött), men det som slår mig mest är den klasssiska känslan man får inne i hotellet. Å dukningarna var ju helt superba - nästan som på en nobelmiddag. Allt andas hög klass tycker jag. Maten ovanlig för att vara i Tyskland alltså. Å svarta sniglar har jag då aldrig ätit, bara vinbergssnäckor som ju är vita.

Annette sa...

Den resvägen och det slottet noteras direkt! Så unikt och läckert! Ibland lyxar vi också till det med våra boenden, och ofta är det värt det eftersom man får så mycket av helhetsupplevelse för pengarna. Litet skillnad att bo på ett slott och sova i en sådan säng och äta vid ett sådant bord, då betalar jag ibland hellre för det än för att besöka ett museum, till exempel.

Paula sa...

Älskar den medeltida miljön med vacker hisnande natur. Jag har faktiskt kört i Tyskland på min bröllopsresa,en av dem, i början av 90-talet. Jag vill minnas att vi körde längs något som kallades "Romantische strasse" passande nog...men förutom det hann vi med alla tyska bilfabriker också,,,,ja äktenskapet varade något år. I rätt sällskap hade jag njutit oerhört mycket av en vistelse här på slottet. Bara det att jag har aldrig hittat den typen av sällskap...Tack för att jag fick följa med..

Nette Cecilia sa...

Oj så fint ja jag tänkte det måste ha kostat en del ! men en upplevelse för livet ,kramen Nette

Eva Trillian sa...

Återigen: Wow! :) Oavsett vad det kostade så var det nog allt värt upplevelsen :)

Maribel sa...

Hej Anni!
Ser ut som att ni mådde gott på slottet, vilken upplevelse. Vackra omgivningar, fint rum och god mat.
Ha det gott /Marika

Lena i Wales sa...

Jag har åkt med båten Rudesheim till St Goarshausen ett 40- eller 50-tal gånger och passerat Oberwesel och borgen, men aldrig stannat till där. Har lika många gånger passerat i buss. Så vackert längs denna bit av Rhen.
Roligt att få se dina vackra bilder från borgen!
Hoppas att jag får in min julvideohälsning på bloggen på onsdag.
Ha det bra!

Violen sa...

Perfekt för livsnjutaren med vacker miljö och god mat!

Kristinas oas sa...

Ibland är vistelsen en upplevelse i sig, som här. Häftigt!
Kram Kristina