Sidor

07 september 2025

Att försöka sticka ut som slott

Paris och stora delar av Frankrike hade drabbats av översvämningar och nedfallna träd under natten, så vi hade tydligen klarat oss lindrigt undan. Nu körde vi vidare söderut på småvägar och kunde såklart inte undvika att följa Route de Crémant.

Stannade till vid en vingård

och provade några bubbel. Köpte med oss några flaskor. Bubbel är alltid bra att ha hemma.

När man åker på landsbygden får man se helt andra saker än när man kör på motorvägar. Spana in vattentornet!

Och busken som ekorren smaskar på!

Vi köpte ost och paté i en mataffär och stannade till vid ett vattendrag för att äta picniclunch.

När vi kom fram till Château Peufeilhoux fick vi välja vilket rum vi ville bo i och valde ett annat än det jag först hade bokat. 

Jag hade tyckt att det var för feminint och gulligt, men på plats kändes det bättre än det "exotiska".

Hallen utanför rummet var fylld med tavlor och på nästa våning fanns fler, mindre rum.

Frukostmatsalen var redan färdigdukad.

Vi tog en promenad runt trädgården

där man uppenbarligen gjort vad man kan för att sticka ut och skilja sig från andra slott, så att barn och vuxna kan se något annorlunda.

Krukor med orkidéer utställda bland murgrönorna.

Ni ska veta att jag undviker att visa allt ...

Men fjärilsdelen kan jag inte säga något ont om, jag som själv har massor av fjärilar uppsatta i trädgården.

Den stora fontänen var dock äkta vara, även om den inte var igång. Bredvid fanns en stor pool där ett holländskt par mumsade ost och vin. Hon hade inte vågat bada, men han hade tagit ett dopp. De förfasade sig över vikingarna (vi, alltså) som tyckte att det var skönt i vattnet och låg kvar länge.

Vi hade ätit rester av vår lunch till middag på rummet och suckade lite över frukostutbudet nästa morgon, även om brödet var gott.

Vår värd hade låst upp slottets undervåning för oss, så vi kunde gå runt och titta innan vi åkte vidare.

Man anar ju hur mycket som krävs för att hålla ett sådant här ställe igång, men för egen del föredrar jag tusen gånger om det lilla slott vi bott på natten innan.

4 kommentarer:

Matilda sa...

Men alltså, jag häpnar! Det är både tokigt, "för mycket" och häftigt på en och samma gång.

Maribel sa...

Hej Anni!
Fåglarna och ekorren på tornet är riktigt gulligt. Vi har ett lite större elhus som är riktigt fint dekorerat. Snyggare än de grå väggarna. I slottsskogen ser svampen och de små fjärilarna inte alls dumt ut, men väldigt ovanliga dekorationer, kanske passar det bra vid halloween firande med gravstenar och skelett.
Hoppas det inte spökade.
Ha det gott /Kram Marika

Anna i Portugal sa...

Steglitsen på vattentornet gjorde mig väldigt glad! Men slottet.. nej det kändes för pråligt och alldeles för mycket av det mesta för mig. Kul ändå få se det via dina bilder. Kram

Susanne sa...

Ja, vad gör man inte för att sticka ut och vara annorlunda men kanske... att dom tagit i lite väl mycket... Rummet tyckte jag ändå såg trevligt ut. Men allra mest fastnade jag för målningen på vattentornet. Wow!!!
Frukosten hoppas jag bestod mer av, än en korg med brödbitar... Vidare till det tidigare inlägget. Läser baklänges, som vanligt 😅😅