22 augusti 2021

EFIT - på väg hem från Värmland

Augustis andra och sista EFIT är här. Min dag börjar i Värmland och slutar hemma i Stockholm. Ett utförligare inlägg om Värmlandshelgen kommer så småningom, nu är det dokumentation från just söndagen det gäller!

Andra som tar bilder en gång i timmen just denna dag, finns på EFIT-sidan.

7.00
Jag vaknar halv åtta, tror jag.
De andra sover, så jag tassar tyst in i duschen.
När jag är klar ser jag att väggklockan bara är 6.40.
Aningens snopen går jag ut på en morgonpromenad
för att inte störa resten av familjen.
Går ner till Fryken och lyssnar på vågorna.

8.00
Frukost i matsalen på Sköna rum B&B i Fryksta.
Min bror med barn och barnbarn bor i huvudbyggnaden,
jag och min familj i annexet.
Vi har bokat alla rum denna helg.

9.00
Detta fina hus är Sveriges äldsta järnvägsstation,
sedan sex år drivs det av min kusin och hans fru.
Nu ska de sälja sitt b&b och flytta till en alldeles vanlig villa.

10.00
Vi har sagt hej då, packat in oss i bilarna och reser hemåt.
Några bilar kör hela vägen direkt, men vi ska göra några stopp på vägen.

11.00
I Kristinehamn finns ett gigantiskt loppis.
Många fina saker, som dessa zinktråg.
Men en hel del är för dyrt för att vi ska nappa.
Vilket inte hindrar Lillhunken från att köpa ett soffbord!

12.00
Det är något speciellt med bruksorter.
Vid Degerfors järnverk ligger en liten oas som heter Bruket,
med bagarbod, hantverk, antikt, café och en hel del annat.
Där tar vi en lunchmacka.

13.00
Sedan går vi en vandring vid Sveafallen,
en plats jag minns att jag besökt som barn
och naturen är minst lika spektakulär idag.

14.00
Jag är så glad att vi är här,
för dessa jättegrytor (här med löparstenen kvar),
alla jättekast och andra spår av inlandsisen
har jag längtat efter att återse.
Kilsbergens blod rinner i mina ådror :-)

15.00
Nästa stopp är vid Hallagården,
men vi struntar i djurpark och hemspunnet garn.
Fängslas av det vackra öde?huset nära motorvägen.
Det skulle behöva lite kärlek och omsorg.

16.00
Nu vill vi hem.

17.00
Bilen får lite påfyllning i tanken.
Inte för mycket, för snart ska maken byta bil
och då vill han inte lämna för mycket diesel kvar.
Nästa blir en laddhybrid.

18.00
Hemma.
Trötta och lite stela i kroppen.

19.00
Vi äter resterna av gårdagens ostar
och provar de kakor vi köpt i bagarboden i Bruket.
De som såg så goda ut lever inte alls upp till förväntningarna.
Matbrödet i bild är till frukost imorgon, hoppas verkligen att det är gott!

20.00
Maken kör hem dottern och Äldste sonen,
jag skördar tomater.
Från en granntomt hörs livemusik på riktigt hög volym.
Det är någon som sjunger en sång från Lejonkungen.
Smått surrealistiskt att uppleva detta där jag tassar runt i min trädgård.

21.00
Lillhunken och jag tittar på en film om den unge Che Guevara.
Det blir bara en bild från den och sedan lade jag in mina bilder.
Det får räcka för denna gång - jag behöver sova!

8 kommentarer:

Micke sa...

Undrar lite vad sådana där zinktråg har använts till..

Åhå, en ny bil. Spännande.

Maribel sa...

Hej Anni!
Spännande natur vid Sveafallen, det finns så mycket att se och upptäcka i Sverige. Huset som ser övergivet ut, är alldeles för fint för att stå tomt och utan någon som tar hand om det. Frukosten såg god ut känns alltid lite lyxigt att välja från ett färdigdukat bord. Bakverken såg riktigt goda ut, synd att de inte smakade lika gott. Härlig bild på grinden och huset Hemma. Alltid lika kul att komma HEM.
Ha det gott /Kram Marika

http://kraka.moah.se sa...

Det är verkligen något speciellt med de svenska bruksorterna. Så fint att ni kunde ta er tid och stanna på flera ställen utefter vägen hem.

BP sa...

Verkligen spännande natur i Värmland där du varit. När jag såg löparstenen tänkte jag automatiskt på Hagrid, jätten i Harry Potter. Föreställde mig att han höll på med kulstötning... Inget fel på min livliga fantasi;-)
Ödehuset ser så charmigt ut, men uppenbarligen får man inte gå för nära. Synd att ett sånt vackert hus bara förfaller...

Anita, de fyra blomsterhaven sa...

Ack Värmeland du sköna ... ser fram mot ytterligare inlägg från detta vackra landskap. Att gå ner till Fryken och lyssna på vågorna innan klockan slagit 7 ... låter som en ljuv dröm.
Ett vackert hus, hoppas det får fortsätta att vara B&B. Sveafallen har jag aldrig besökt, känns som ett resmål att utforska. Värmland har vi pratat om att besöka någon helg.
Hallagården är verkligen ett vackert hus. Snickarglädje tänker jag på.
Tomaterna ser läckra ut ... stora, trinda och fina.

Kram och fin tisdag till dig!

Susjos sa...

Så mycket du hann med denna dag! Ser ljuvligt ut där vid B&B. Min man vill också byta bil, jag är mer skeptisk, men vet ju att vi bör byta....
Ha det fint!
Kram

Violen sa...

En fullmatad dag! Vilket mysigt B&B, ser så trivsamt ut! Kommer på att jag aldrig har åkt runt i Värmland och turistat, bara rest raka spåret genom när vi bodde i Norge.
Ha det gott!

Vonkis sa...

Första bilden, vilket lugn den förmedlar, samtidigt som jag tycker den harmoniserar rätt bra med beskrivningen av lejonkungen och tomatskörden :-)

Det är så häftigt när man får se spår från inlandsisen irl, naturen är så häftig.

Entrén på det förmodade ödehuset vid Hallagården, wow. hade jag haft obegränsat med pengar hade ett sånt hus varit drömmen att restaurera.

Nu måste jag strax iväg med bussen men ska läsa dina andra inlägg när jag kommer hem. Kör (eller åk) försiktigt idag.