Sidor
18 oktober 2015
En kortis till Norrland
Till Norrland gick helgens korta tur. Ja, vi tog oss ganska precis över Dalälven. Sju studievänner från KTH och en ingift lundensare som umgåtts i upp till 35 år vid det här laget!
Vi började med fika i eftermiddagssolen och gav oss sedan ut på promenad över ägorna.
Kom fram till bävrarnas område, en reslig tall hade fallit offer för deras vassa tänder.
På kvällen åt vi härlig älggryta, köttet kom dock inte från just denna älg som väninnan skjutit för några år sedan.
I morse åt vi alla frukost i den vackra matsalen. Dimman låg över fälten, men solen lyckades skina ovanför. Det var frost i gräset.
Ganska direkt efter frukost gav vi oss av hemåt via ett besök på Fullerö Handel, en ny upplevelse för våra chaufförer. Jag kunde inte motstå dessa ljuvliga glasballonger som nu hänger i köksfönstret.
Och hemma, ja här satt den utflyttade snart-tjugoåringen, han som slutat sin halsbölds-antibiotikakur för två dagar sedan. 60 gram antibiotika senare har han ont i halsen som börjat svullna. Igen. Det känns inte helt kul.
17 oktober 2015
Jag längtar redan tillbaka
I påskas åkte vi kanalbåt från England in i Wales och tillbaka, en underbar upplevelse som jag skrev om här! Llangollenkanalen börjar i just Llangollen och den sista biten får man inte köra sin båt själv utan kan åka i en hästdragen båt fram till Hästskofallen, där floden och kanalen separeras. Vi promenerade längs kanalen istället, eftersom alla båtar drogs av hästar när kanalen byggdes finns det alltid en jämn promenadväg precis bredvid. Och man går fortare än båten åker ...
Men alla kommer inte till lilla pittoreska Llangollen med båt, många kommer med bil eller tåg och då är båtturerna mycket populära.
Den lilla byggnaden med café, liten restaurang, glasskiosk och stall för hästarna är basen för turerna som är rankade som Llangollens främsta turistattraktion! Och då ska man veta att här finns väldigt mycket mer att se.
Ja, jag längtar redan tillbaka!
En dikt som griper tag
"A parent only puts their child on a boat
when the sea is safer than the land."
Ur Quoting Home, en dikt av den brittisk-somaliska poeten Warsan Shire.
Dikten läses upp av Benedict Cumberbatch efter föreställningen av Hamlet på the Barbican i London.
Jag såg föreställningen genom Live på bio i torsdags.
16 oktober 2015
Isola Bella - sommarens trädgårdsupplevelse
Den gångna sommaren ägnade jag varken åt min eller andras trädgårdar, så kan det bli ibland. Vilken skillnad mot förra året då jag besökte så många fina ställen!
Därför är det lätt att välja sommarens största trädgårdsnjutning, det var besöket på italienska Isola Bella i Lago Maggiore!
Till ön tar man sig med båt, det tar bara tio minuter och båtarna går från flera hamnar. Ön i sig består främst av ett privatpalats med trädgård och så en liten samling hus som är så pittoreska som de bara kan vara.
Genom palatset går man på guidad visning, trapphuset är pampigt och salarna likaså.
Här finns mycket konst och många detaljer att njuta av, som detta mosaikprydda bord.
Större delen av bottenvåningen är klädd av snäckor, flera rum i fil, ingen vanlig liten "grotto" inte! Mycket säreget.
Utblickarna över sjön och Alperna är magnifik!
Så får man då gå ut i trädgården, utan guide. Här kan man vandra runt helt i egen takt. Njuta av en rak trappa klädd med blommande mönjeliljor
och en slingrande trappa med en stenvägg och en växtklädd vägg.
Ovanför trappan väntar den stora gräsplanen med de magnifika vita påfåglarna. Turisterna flockas med sina kameror när de spänner upp stjärtfjädrarna för att visa hur fantastiskt vackra de är.
Från den terrasserade och rikligt skulpterade byggnaden i parken har man en finfin vy över fåglarna.
På andra sidan, mot vattnet, finns formklippta buskar, fontäner och citrus i kruka. Jag kan bara ana hur vackert här är senare på sommaren när terrasserna är fyllda av blommor. Vi var här i början av juni och varken nerium eller rosor hade kommit igång riktigt än.
Ut från palatset och trädgården går man genom det pampiga växthuset med sin eleganta takprydnad. Sedan vandrar man ner till båten som tar en tillbaka till fastlandet om man inte vill äta på någon av restaurangerna eller handla bland turistbodarna. Vi struntade helt i dem och eftersom besöket bara tog knappt två timmar hann vi ta bilen runt sjön, innan vi skulle möta upp sönerna som flugit ner.
(Alla bilder är klickbara)
15 oktober 2015
Oputsad ostajlad oktoberrealism
Ibland kan jag gilla "diskbänksrealism". Att fotografera av den ostajlade vardagen och inte vinkla, beskära, försköna mina bilder. Utan visa hur morgonsolens strålar når fönstren i en vinkel som med rå grymhet avslöjar hur smutsiga de är. Matbordsduken som ligger skrynklig efter makens frukost. Här sitter han på morgonen innan resten av familjen vaknat och dricker sitt kaffe, äter sin yoghurt. I ensamhet.
Blandningen av glaskulor i fönstret. Några köpta i Gamla Stan, de pyttesmå i Tyskland och den knöliga som jag stolt lyckats blåsa själv. Solen lyser upp klätterrosen utanför.
Köksbordet, med en hög olästa tidningar, några skorvskadade Cox Pomona, årets skörd av physalis och den färgglada skålen jag köpte i Italien i somras. Lampskärmen mamma sydde för länge sedan, förmodligen innan jag ens var född. Gardinen jag broderade under en förkyld vecka innan mina barn var födda. Den gamla chokladrosen i fönsterhörnet, den fick jag av maken en gång. Alla saker i fönstret är förknippade med olika minnen.
Från glasverandan syns grannhuset. Det är imma på mitt växthustak. Jag borde kolla om allt där inne har dött. Rensa ut. Ekollonet av glas fick jag i julklapp av mamma i fjol. Ljusstaken ville svärsonen inte behålla i flytten, så jag fick den också. Lite lagom kitschigt. Hibiskusträden har redan fått löss.
Min tennisarmbåge och mitt obehag för stegar hindrar fönsterputsning, så det är bara att härda ut. Men jag ska bestämt röja lite i övrigt ...
14 oktober 2015
Kyligt värre
Gränsen till minusgraderna var tydlig på tv4 i morse. Men hur hade de det egentligen i Halmstad?
13 oktober 2015
♫ Allt som är blått blått, tycker jag är vackert ♫
En vårbild från mitt trädäck, ganska typisk för min trädgård i början av maj. Blå glasprismor i rönnen, blå keramikplattor i armeringsmattan, blåmålat skrivbord (nu slängt), blå penséer, blå krukor. Och så skymtas det blå lusthuset mellan syrenens grenar.
I månadsskiftet maj-juni blommar blåregnet längs glasverandan. Önskar att jag hade ett som doftar, men är självklart lycklig över att det blommar så frikostigt. Ja, det går absolut att ha blåregn i Stockholm!
Så här ser det ut på avstånd. Och minsann kikar en blå akleja fram bakom en allium. Jag vet inte varför de rosa sprider sig mer än de blå?
Mina keramikfjärilar har jag väl visat förr? Äsch, de får komma med på ett hörn här också, för resten av sommaren fick trädgården nästan klara sig själv när jag for omkring på andra ställen. Nästa år måste jag ägna mig lite mer åt den så att den är vacker långt in på hösten ...
12 oktober 2015
Vilken vecka!
Det har varit en tuff vecka.
I måndags kom den utflyttade sonen hem via vårdcentralen med både feber och grymt svullen hals. 6 gram antibiotika senare hade sjukan inte vänt, så vi åkte till akuten på tisdagskvällen och fick hans halsböld tömd. Modersomsorgen har gått på högvarv och han har varit väldigt tacksam för det.
Dessutom har jag varit på konstvandring på "Spökslottet" på Drottninggatan, lämnat tavlor i butiken, hämtat färdig keramik på Folkuniversitetet på onsdagen samt på Bak- och Chokladfestivalen och tjejmiddag på torsdagen.
Det var inte utan att jag såg fram emot att få lämna en betydligt friskare son och åka iväg på tjejhelg i Karlskrona på fredagen. Jag mötte Agneta och Janicke på Bromma flygplats. Men planet ställdes in.
Och vi sattes på ett annat till Kalmar. Och buss vidare söderut. Vi plockades upp av Ingvor (från Ängelholm) utanför Karlskrona, för bussen skulle gå till flygplatsen i Ronneby.
Till sist var vi i alla fall framme hos Annika. Hungriga. Vi fick bubbel och tilltugg.
Och gick sedan direkt vidare till en buffé på stan. Och så hem igen för mera vin och prat, prat, prat, prat.
På lördagen kom Eva från Halmstad och vi fyllde på chokladförråden hos stambutiken Elit.
Sedan började vi vår guidade rundtur. Det blev både kyrkobesök ...
... promenad över alla dessa öar som staden är byggd på ...
... och mys bland små kolonistugor med prunkande trädgårdar ...
... innan vi åter satt vid bordet och åt och pratade och åt och pratade.
Det gosades en del med husets två fyrbeningar, detta är en kanin.
Söndagen skrev jag om i en EFIT, vi promenerade lite till och så flög vi hem. Njöt av inflygningen över Stockholm.
Njöt lite mindre när gallret drogs ner mellan oss och väskbandet, utrymmet fylldes av tulltjänstemän och när vi väl fick komma fram till väskbandet var min väska inte med.
Det visade sig så småningom att den åkt till transit för att få flyga vidare någonannanstans, men stoppades av flygplatspersonalen så att både jag och väskan kunde få komma hem.
Imorgon ska jag ta det väldigt lugnt.
Helgbilden
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)













































