Vi flög med Ryanair till och från Bergamo i Italien. Billigt flyg och billig hyrbil tack vare Ryanairs rabatter. Dessutom uppgraderades vi till större bil än vi beställt, en ganska ny Fiat Croma, flera tusen billigare än ordinarie Hertzpris. Med bara två barn på resan blev vi en normalstor familj, kunde boka normala familjerum och normal bil. Vilken skillnad! (Dottern höll ställningarna hemma -oj, så hon fick vattna!- och äldste sonen skickades med mina föräldrar till Gotland.)
Vi skulle till franska Pyrenéerna där jag hyrt ett privathus i en liten by. Vägen dit planerade jag över Alperna och vägen tillbaka längs Rivieran. Eftersom vi landade på kvällen hade jag bokat ett hotell en timmes bilfärd i rätt riktning, på landet utanför Oleggio, norr om Novara. Familjerum med dubbelsäng och våningssäng. Det marmorinklädda badrummet var nästan större än rummet!
Lilleman vågade inte sova i översängen, tyckte att fallskyddet kändes lågt - så vi bytte plats.
Frukosten var mycket fräsch och alldeles lagom stor, vi var ensamma i matsalen. Lyx.
Motorväg nästan hela vägen till franska gränsen via Turin. Bra att ha gott om mynt till alla vägtullar - det lär vara dyrare att betala med kort. Efter nära tre timmar var vi i Briancon, Europas högst belägna stad på 1326 meters höjd. Vi vandrade runt i den gamla staden, en sluten fästningsstad byggd på en kulle på 16-1700-talet. Här finns tredubbla ringmurar, vallgravar och stadsportar, branta gränder och assymetriska hus. Gargouilles, de smala vattenrännorna som går mitt i gatorna, finns bara här och i en enda annan stad i hela Frankrike.
Briancon ligger väldigt strategiskt i skärningspunkten mellan fyra dalgångar och är en av de mest befästa platserna i Frankrike. Det är den store fortifikationsarkitekten Vauban som ligger bakom stadens befästningsverk och dessutom beordrat bygget av det stora fortet Fort des Selettes. När man närmar sig staden från öster, från den italienska gränsen, möts man av ytterligare två stora fästningar, Fort des Trois Têtes och Fort de Randouillet. Det är en smått galen syn med alla dessa fästningar på kullarna!
Och inom en halvmils radie från staden finns lämningar av ännu fler fort!
Vaubans tolv fortifierade platser runt om i Frankrike är tillsammans ett av UNESCOs världsarv.
Efter underbar pizza bredvid stadens kyrka skulle vi ta oss över ett av de stora högalpina passen, Col d'Izoard, beläget på 2360 meters höjd. Det skulle erbjuda enastående panoramor och bara innebära några mils omväg. Tyvärr hann vi köra en bra bit längs vägen innan det kom en skylt som upplyste om att passet var stängt, så det var bara att vända tillbaka.
Istället tog vi oss raka spåret ner till franska Rivieran och vårt hotell i Fos-sur-Mer, där jag bokat ett helt eget Camarguehus åt oss. Vilken kontrast det var att komma från de höga alperna med snö på topparna, till kusten och det öronbedövande ljudet från cikadorna!
Vi lagade mat i eget kök, åt på vår lilla uteplats vid olivträd och blå hibiskus, såg fotboll på teve och njöt av allt utrymme; två separata sovrum, vardagsrum med matplats och pentry. För en enda natt!
(Alla bilder är klickbara)
(Alla bilder är klickbara)
Fortsättning följer...
6 kommentarer:
åååå vad fint! Ska engagera dig i vårt resande framöver :)
du bjuder både på underbara och prisvärda upplevelser. Du har aldrig funderat på att utveckla tjänsteutbudet i firman ?
Välplanerat som vanligt! Du gör fantastiska reseplaner - kanske du skulle ge dig in i branschen som entreprenör? Finns säkert pengar att tjäna som du ju kan lägga på fler resor!
Vill läsa mer!
Härligt!
Tack för att jag får följa med!
Som vanligt jättehärligt att få följa med på eran resa o få leva sig in som att man själv är med!!!
O så känner jag igen känslan från våran europa turné med husbil från Sverige till Saint Tropez, när man åker ner från den höga klara luften i Alperna för att komma ner till den tryckande värmen o chikadornas eviga spelande längs den franska Rivieran.
Tyvärr det är bara den då 16-årige mellansonen som vet exakt vilken väg vi tog genom Europa för det var han som var kartläsaren så vi vet inte riktigt vart vi har tagit alla våra härliga foton någonstans, vi får göra en bättre dokumentation till nästa resa när vi inte längre är resenoviser..
Du undrade hur det har gått med min nya medicinering o istället för att svara på frågan så hänvisar jag till kära makens blogg o hans inlägg:
http://oumberligating.blogspot.com/2010/07/ratten-tillja-till-vad.html
för jag tycker verkligen att han har fångat det hur jag känner mig nu.
Kramis får en som innerligt uppskattar dina inlägg!
<;D
Tycker som du att det är trevligt att ha tillgång till eget kök. Dels blir det billigare att laga sin egen mat, men framför allt är det ju roligt att laga mat av alla underbara ingredienser.
Skriv en liten guidebok Anni, om bilrseror kors och tvärs i Europa. Sånt finns det alltid en marknad för.
Skicka en kommentar