Sidor

22 juli 2010

Morgon i en liten by i Pyrenéerna




Jag vaknar först. Rummet är mörkt. Det lilla fönstret i den grova stenväggen släpper inte in så mycket ljus, men jag lyckas se att klockan är morgon. Hela natten har jag sovit som en stock till det porlande ljudet från den lilla bäcken utanför. Fönstret har stått öppet. Det är varmt.

Jag smyger uppför trätrappan. Har lärt mig vilka trappsteg som knarrar mest och undviker dem. Sovrummen ligger i källarvåningen och luktar inte helt gott. Den råa bergväggen under gatunivå är lite fuktig. Hyresvärden har satt in elektriska doftsprejer i eluttagen som min känsliga näsa inte uppskattar. Frisk luft ur öppna fönster är mycket bättre!

Det stora rummet på entréplan har högt i tak. Det är rustikt, med murad köksbänk, putsade väggar och vackert trägolv. Det doftar trä. Det doftar gott. Över halva rummet finns ett loft, ett trägolv med plats för teve, fåtöljer och soffor. Böcker och filmer. Ett stort fönster ut mot gatan. Stora fönsterluckor i omålat trä.

Jag sätter på tevatten och öppnar fönsterdörrarna ut mot balkongen. Utanför rinner bäcken, på andra sidan ser jag att solens strålar når det rosa grannhuset. Det är redan 24 grader. När klockan är åtta har solen orkat fram runt hörnet och värmer även vår balkong. Jag tar min tekopp och min bok, sätter mig i solen och njuter. En mild doft av mynta når min näsa och jag hör grannen som morgonpåtar i sitt lilla trädgårdsland nedanför min balkong.

När jag lyfter blicken ser jag bergen bortom dalen, de döljs något av det fikonträd som står alldeles intill balkongen. Byns kyrkklockor slår. Tuppen gal. Några salamandrar solar bredvid mina fötter. En granne går på morgonpromenad med sin hund och kommer tillbaka med nybakt baguette.

När Lilleman vaknar gosar vi en stund innan han smyger upp på loftet och sätter på teven. Maken kommer strax efter, klär på sig och går ut. Lagom till att min andra omgång te är klar kommer han tillbaka med baguette, croissanter och pain au chocolat. Frukost.

Så småningom kommer tonåringen sömndrucket vinglande. När han ätit ger vi oss iväg. Dagens äventyr kan börja.

(Bilderna är klickbara)


Fortsättning följer...

8 kommentarer:

Artista sa...

Vilken jättehärlig berättelse du delar med dig av. Jag gillade absolut översta och understa bilden bäst. Det är nt med ljuset och färgerna... Himla fina bilder.

(Jag har lagt ner min blogg, men vet ju var ni andra finns...)

Kram

Ulla PE sa...

trevligt att följa med i följetongen

Anne-Lie sa...

En underbar start på dagen! Jag slår mig ner vid bordet och njuter...

Anonym sa...

Ja så vill man starta varje dag,jag saknar vyerna här hemma annars finns ju värmen.
MiaE

Anonym sa...

Om du bara visste vad det passar bra attläsa din blogg och äta choklad.

jag hjärtar dig!

Babsan sa...

Så härligt! Och fina bilder!

Cari sa...

Tack för en underbar beskrivning av en morgon i Frankrike.
Jag riktigt känner smaken av färskt bröd. Mums.
Hur klarar ni franskan? Eller går det bra med en blandning med engelska?

Anni sa...

@Cari: jag har en totalt orädd och mycket språkbegåvad make som läst ett år franska i gymnasiet och pratar utan problem!