Sidor

tisdag 27 november 2018

Cheverny - ett tillspexat slott på gott och ont


Kan man sin Tintin, så känner man igen kapten Haddocks Moulinsart.



Men man kanske inte vet att Château de Cheverny är förebilden? Tag bort flygarna och sätt dit några träd istället.



Vi lämnade vårt krypin i Blois för att se ytterligare två slott, varav Cheverny var det första, och därefter påbörja färden hemåt.



I mycket såg slottet ut som slotten gör, med vackra tak, mustiga färger, förgyllda snickerier, tavlor och allt det där. Men här var också ett vackert bord uppdukat. Färgstarkt och ... med en rosa flamingo?



Här var det en helt klart galnare feststämning, inte så strikt kunglig som väntat.



Trapphuset var däremot enfärgat och pampigt i italienskinspirerad stil. Med en modern ledstång ton i ton.



Sedan började LEGO-bitarna dyka upp. En tavla av Hitchcock, svarta fåglar på sängen - mitt i det pampiga.



En stor Scoobidoo med kompisar. Tågbanan och dockkläderna avslöjar att detta är ett barnrum, så det passar väl bra.



Ett slottsspöke, såklart.



Vid varje LEGO-bygge stod det hur många bitar som använts och hur lång tid det tagit att bygga figuren. Visst är det imponerande vilka saker som kan skapas av pluppar i olika färger? Men detta kunde lika gärna ha varit ett broderi.



Jag blev lite smått irriterad. Varför ska man imponeras över LEGO-bitarna och bara slötitta på vävda tapeter och broderade stolssitsar? Eller de målade taken?



Hur många stygn och hur lång tid krävdes för denna klädnad?



För detta broderi?



Eller detta?



Dessa målningar, på väggar, tak och tavla gjordes inte på en dag. Inte heller lades golvet så snabbt.

Jag älskar LEGO, men jag blev störd över att arbetet inte sattes i relation till övrig konst. Visst borde framför allt barnen få en annan syn på det "slottsliga" om arbetsinsatsen jämfördes med LEGO-bygge som barnen lättare kan greppa?



Eller hur lång tid det tar att städa slottet. Damma böckerna. Stackars kvinnan blev helt förskräckt när hon upptäckt att vi kommit in i rummet. Hennes arbetsinsats ska förstås inte synas.



Utanför slottet finns en slottsträdgård med denna vackra blåregnsgång.




Här finns ett hus med Tintinutställning. Extra entréavgift, men vi passade på. Ville såklart se vad detta innehöll.



Vi följde Milous tassavtryck uppför trappan



och fick se en delvis interaktiv utställning som var ganska kul uppbyggd. Men jag rekommenderar alla som gillar Tintin att besöka Hergémuseet utanför Bryssel istället - där kan man gå i timmar!



På Cheverny är man känd för alla sina jakthundar. De finns avbildade på porslinet i slottet.



Vi gick till hundgården för vi hade tänkt se på matningen vid 11.30, men jag blev så beklämd av hur de hade det så jag ville inte stanna.



Jag vet att jakthundar inte är sällskapshundar, men det gör ont i mitt hjärta när jag ser dem ligga på hårda betonggolv i hettan.



Vi valde att kika i den vackra köksträdgården istället.



Här var de olika rabatterna uppdelade med färgat glas mellan sig. Ett lite udda inslag.



Paraplyerna på rad väckte mitt intresse, en så charmig installation!



Det visade sig att de skyddade var sin tomatplanta. Som om plantorna skulle behöva den sortens växthus i värmen? En sval svensk sommar skulle de säkert göra nytta genom att förbättra mikroklimatet.

Från Cheverny körde vi vidare till det sista av våra slottsbesök här i Loiredalen; det största och vackraste, pampiga Château de Chambord.

8 kommentarer:

BP sa...

Gillar idén med legobyggen och Hitchcock skarpt. Jag menar om föräldrar tar med sig barnen till ett slott är ju småttingarna totalt uttråkade efter maximum fem minuter. Det händer nog inte här. Å vilken unge uppskattar gobelänger, broderier eller gamla fåtöljer. Inte många skulle jag tro. Sådana saker uppskattar man nog först som vuxen.

Däremot borde slottet anmälas för djurplågeri. Bilden som svalkar sig i baljan säger nog mera än 1 000 ord. Den här trädgården speciellt sektionen med de blåa glasbitarna är nog min favo hittills i din slottsserie. Även paraplyerna är en cool installation. Helt otippat men ack så fräck.

Maribel sa...

Hej Anni!
Ett vackert slott, och broderierna är nog inte gjorda i en handvändning. Mest av allt gillar jag trädgården, riktigt fint.
Ha det gott /Marika

Kristinas oas sa...

Var där för många år sedan, definitivt inget lego då. ;) Håller med om att lite jämförande siffror hade varit ett bra sätt för att barn ska upptäcka mer av de tittar på.
Kram Kristina

Paula Merio sa...

Alltså, lego är en kul grej, men inte funkar de för mig i den underbara historiska miljön! Det är såklart en smaksak, ibland kan ju cross-over vara lite kul, i det här fallet håller jag med dig, jag tyckte det var smaklöst. Varför inte ha en flygel i slottet med bara legofigurer? Förstöra varenda gemak och sal, nä fy så trist. Jag har besökt ett fåtal slott i mina dagar, här iDalom har vi knappt några, men om jag får chansen skulle jag gärna titta in i betydligt flera. Det är ju populärhistoria som man kan lära sig mycket av. Det verkar som om tomatplantorna får mera kärlek än hundarna. Nu blev jag beklämd!

Eva Trillian sa...

Uppskattning för allt slottet redan innehöll är en anledning varför man ska ha en guide - de lyfter gärna sådant (om man har tur) och då man hör om det enorma arbete så förstår man att uppskatta det - men de flesta tänker inte i de banorna själva ... (läs jag, många gånger)!

Nette Cecilia sa...

Tack för det fina inlägget !

Unknown sa...

Älskade dukningen på bordet och några av legoskulpturerna var roliga men de verkar ha gått lite över styr. Var det Nathan Sawayas skulpturer?

Anni sa...

Hej okända du! Det tycks inte ha varit Nathan Sawayas skulpturer utan något som kallar sig "Histoire en briques".