Fototriss - på spåret!

Bilder från dressintrampandet i somras mellan Leykaul och Sourbrodt ToR i gränslandet mellan Belgien och Tyskland.

Dressin var en höjdare, det vill jag göra igen, men någonstans där man får trampa i sin egen takt och stanna lite då o då på vägen. Här gav man sig iväg i samlad tropp och väntade in varandra på vändstationen. Tre gånger om dagen görs turen och vi hamnade tillsammans med ett stort gäng belgiska scouter. Två dressiner framför oss satt en vuxen med fyra inte-så-starka små scouter och de stoppade upp farten fullkomligt. Tanken är att man håller avstånd mellan dressinerna, men här lade vi oss fyra i klump (de långsamma, en holländsk familj framför mig o mellangrabben och dressinen bakom oss med maken, äldste sonen och Lilleman) och vi i de bakre dressinerna trampade på så att vi gav fart åt alla!

Den lille grabben på dressinen framför oss sträckte också ut sin hand för att få kex när jag utfodrade mina söner. Han var överhuvudtaget mer intresserad av oss än av det som hände framför dem.

På tillbakavägen var det nerförsbacke, då kunde vi rulla långa sträckor och var även tvungna att bromsa in för att inte komma för nära dressinen framför. Då var det viktigt att hålla avstånden!

När vi närmade oss slutet satte jag och mellangrabben oss i soffan och lät Lilleman (som bytt dressin) trampa helt själv. Det fixade han galant och mottagningskommittén var mäkta imponerade!

Andras tolkning av På Spåret ser ni här!

Veckans hus - timrade husknutar

Ja, timrade husknutar är temat för Veckans hus. Visar då gärna bilder på huset i fjällen, dit vi åkt många sportlov för att åka skidor.

Makens farfar med söner flyttade denna 1700-tals timmerstuga från fädernesgården, stock för stock, till den lilla skidorten som på den tiden, 1954, enbart hade ett hotell och längdskidspår. I taket står fortfarande siffrorna kvar som visar i vilken ordning planken ska sitta. Utbyggnader och förändringar har skett genom åren, från början var huset en enda lägenhet (med djuren på övervåningen) med en smal trappa bakom skorstensstocken. I samband med att stugan flyttades delades huset i två lägenheter, en uppe och en nere. Då installerades också VC och dusch.

På fjället, i skidspåret, träffades makens föräldrar och tycke uppstod. Här har de tillbringat många lov, både vinter- och sommartid med sina söner och många släktingar. Att det sitter minnen i väggarna är väl ganska självklart!

Bredvid timmerhuset finns ett litet härbre, även det är knuttimrat. Det är lagom för två personer - men vi har bott där när vi (bara) hade tre barn - allt går om man vill!

Idag ägs huset av maken med bröder och några kusiner, utnyttjas någon vecka om året av ägarna, övrig tid hyrs det ut. Skidorten har byggts ut och byggts ut och det är rena lyxen att ha tillgång till denna pärla så nära backarna!
(Bilderna är makens)

Handens verk - en familjeangelägenhet!

Sinneskatten har en fotoutmaning med fredagstema. Just denna vecka är temat Handens verk och det är tänkt att man ska visa ett exempel i form av ett tjusigt foto.

Som om jag skulle kunna begränsa och behärska mig?

Nej, i vanlig Anni-ordning (läs oordning) öser jag på med exempel - hur skulle jag kunna välja? Jisses, jag kunde ju fylla bloggen med egna glasbilder!

Jag fyller inlägget med familjens olika verk, här finns många små och stora händer som gillar att skapa...

Dessutom lägger jag in ett inlägg till, ovan, som väl också passar in på temat!

Grundprincipen här hemma är att jag designar och maken konstruerar. Nära samarbete. Jag har koll på minsta detalj.

Ett exempel är vårt lilla sittbås i trädgården 

(och sommar och grönt - ser ni?). 

Jag har planerat, maken har snickrat 

och så kan vi duka med glastallrikarna jag gjort.

Ett annat är det lilla skåpet in till äldste sonens säng. 

Samma arbetsgång, men här har jag gjort de små blyinfattade fönstren. 

Och konsolerna är färdigköpta.

Dotterns oljemålning.

Äldste sonens snöskor som gör dinosauriespår. 

Han gick hela vägen hem från slöjden med dessa på fötterna den vintern.

Mellangrabbens stilrena dinosaurie.

Lillemans spyfluga.

Morfars akvareller och mormors tunna handvävda linnegardiner. Alla mina glasfat, -smycken, -fönster. Sofforna maken stoppar om. Trasmattorna jag vävt. Köksinredningen med mina vitringlas. Glasfontänen. Stenfontänen. Jag kan fortsätta hur länge som helst...

Men INTE välja bara en!

Tjejmiddag, snöröjning och torsdagsfoto

Torsdagsfotos tema är "Någonting att äta - någonting att dricka" och det har jag ju haft en del bilder på här i bloggen...

Kan jag inte skicka er alla att kika i Dubbelhakornas välmående? Där finns gott om matbilder!

Tjejmiddag igår med gamla kursare. Snökaos. Stora problem med kollektivtrafiken. Stillastående pendeltåg. Jag får skjuts en bit på väg och pulsar genom snön sista biten. Tror jag. Vilse. Gatan låg inte där jag trodde. Men så var ligger den då? Frågar en tjej som kommer ut ur en port. Hon stoppar in stor hund, katt i bur och några väskor i sin bil och kör mig rätt. Puh. Så blir det mumsigt god lax, goda viner, sen kväll... Men jag hittar tillbaka till stationen och tåget kommer strax därefter och bussen sista biten passar precis och en granne sitter på bussen och vi gör sällskap. Och i köket står middagsdisken kvar och jag blir alldeles trött och skäller på de som inte plockat undan och går och lägger mig.

På morgonen pulsar Lilleman och jag till skolan på oplogade villagator. Går i hjulspåren mitt i gatan och får kliva åt sidan när bilarna sladdar förbi. På de smala gatorna finns inte längre någon plats för all snö. Vår ganska breda gata är halverad och all snö ligger, som vanligt, på vår sida. När jag kommer hem med tunga matkassar möts jag, som vanligt, av drygt halvmeterhöga plogvallar framför både grind och garageinfart. Snön är så tung att jag inte kan lyfta den upp på de befintliga snövallarna utan får lägga ut den i gatan. Snart kommer vi inte att kunna köra in bilen i det lilla schakt som bildas av all snö. Inte kan den stå på den allt smalare gatan heller!

Och i hörnan har plogen kört in i vårt staket, demolerat dryga metern. Vid busshållplatsen är soffan ett minne blott...

Tisdagstema - arbete

Till sist dök det upp ett tema för tisdagsbilden!

Och visst lägger Lilleman ner ett väldigt 

arbete

 på att dekorera Henke Larsson?

Andras tolkningar hittar ni här!

(Ser ni solen och de bara benen? Känner ni sommarvärmen?

Blunda och tänk på det om ni drabbas av snöstormen!)

Om vänskap och små detaljer som gör skillnad

På sjukbesök hos Maria idag. Jag tiggde skjuts av Öbon och vi köpte med oss lunchingredienser och rosa rosor. Fick några underbara timmar i Marias vackra hem, med mycket fika, mycket prat, mycket mys...

Fixade en sallad med blandade bönor, körsbärstomater, mozzarella och Crema de balsamico. Vackert strösslad med rosépeppar.

En liten detalj som gör skillnad.

I torsdags fick jag en tidig morgonfika hos en väninna nära Lillemans skola. Hon har opererat samma kroppsdel, men av annan anledning. Är mitt i cytostatikabehandlingen nu. Mår förvånansvärt bra. Jobbar så mycket hon orkar.

Hon berättade om läkaren som skickar ett viktigt papper. En liten notislapp sitter på pappret. Där står "Sköt om dig nu, så ses vi snart igen".

En liten detalj som gör skillnad.

Jag gick till ny frisör. Har inte klippt mig på länge, länge. Under klippningen, som kändes väldigt okoncentrerad, pratade frisören intensivt på sin brutna svenska om situationen i Irak. Jag undrade vad som hände med mitt hår. Tänkte att det växer ut igen. Man kan inte få vad som helst för 200:- (plus tvätt för 20:-!!!).

Han klippte säkert 20-25 cm. Ingen liten detalj. Stor skillnad. Och det är inget fel på klippningen - den är utmärkt.

Men jag tycker ju att någon därhemma skulle reagera...

Fototriss - klara, färdiga, gå!

Ja tänk, den rubriken hade ju passat till lanseringen av min och Anne-Lies nya blogg, Dubbelhakornas välmående!

Men nu är det temat för fototrissen och jag fick ta mig en funderare. Lilleman är precis på väg på fotbollsträning, skulle jag följa med och fotografera? Men jag vill inte lägga in bilder på barnen! Hur illustrerar jag temat utan människor? Jo, med djur ur arkivet:

Klara:

Färdiga:

Gå:

Och så kan jag berätta att fontänen, som av förståeliga skäl går under namnet Blåmesjacuzzin, är en stor bidragande orsak till fågellivet i min trädgård. Här badar även koltrastar, sädesärlor och steglitsar på sommaren. Idag är gallret som stenen ligger på svartmålat så att det inte rostar, alltså har stenen normal färg igen och inte den fula rostiga som syns på bilden.

Ja, jag längtar till badsäsongen!

Shopping o chokladfrossa

Var på stan med dottern igår igen.

Rände runt i massor av second hand-affärer på Söder för att kolla balklänningar.

Oj, så mycket det fanns.

Oj, så sjaskiga de såg ut.

Även om de klänningar vi köpt på öppet köp är förskräckligt dyra, så var det bra att prova kvalitetsplaggen först och tack vare detta se på begagnat med andra ögon. Syna sömmar. Känna på tyg. Vara kräsen.

Vi kikade in i en second hand-butik som hade mer prylar än kläder och där fångades dotterns falköga av burken högt uppe på en hylla. Björn Wiinblad. Jag har en liten samling av hans alster, men ingen plåtburk.

När affärsinnehavaren klättrade för att hämta burken berättade han att han också hade bordstabletter av Wiinblad. Jag trodde prislappen gällde per styck, men den var för alla sex. Ibland blir man väldigt glad!

Vi hann med en fika på Chokladfabriken också. Vilka fantastiska bakelser! Dessutom kostar de mindre än dussinbakelserna på ett vanligt konditori! Dottern orkade halva sin. Jag orkade hela min och halva hennes...

Dagen slutade med att vi köpte en kort, ickebegagnad klänning för halva priset jämfört med den vi hängt undan. Sedan åkte dottern hem och jag promenerade till Dramaten för att byta biljetter, till klänningsaffären för att hämta balklänningen och avstå från den kortare och till Drottninggatan för att hämta ut min reparerade klocka.

Reparationen kostade lika mycket som vi just tjänat på klänningsbytet.

Typ.

Suck.

Men så är den som ny också.

Jo, jag och Anne-Lie har startat en ny blogg, en blogg om (mycket) mat och (lite) hälsa. Det lär bli en del choklad där också... Just nu lottar vi ut en kokbok - välkomna att kika in!

Mitt barndomshem

Hedwig, eller Kadermo som hon kallade sig tidigare, har startat en ny utmaning hon kallar Veckans hus. En mycket spännande idé tycker jag, det ska bli intressant att se vad hon planerar framöver.

Först ut är temat "Mitt barndomshem" och jag hoppades hinna ta lite nya bilder till mitt inlägg. Eller gräva fram lite gamla, jag scannade in massor av bilder till ett fotoalbum när min bror fyllde jämnt, men uppenbarligen tog jag bort alla igen eftersom de tog så stor plats. Lätt att vara efterklok.

Jag har i alla fall en bild på en liten Anni på besök hos grannen och bästisen Anders.

Det får bli en enda bild som illustrerar barndomshemmet. Huset, ett atriumhus, ligger i en av Stockholms förorter. Totalt ligger 12 hus i en kvadrat, varje hus är vinkelformat och har en väldigt trevlig planlösning med stora fönster mot den lilla gård som bildas av vinkeln. Gårdarna vetter i sin tur mot en större gemensam gård där vi barn lekte i sandlådan, på klätterställningen eller spelade brännboll. Och tänk att bollen alltid flög över planket och hamnade på en och samma gård, där ett par utan barn bodde!

Här anordnas också många gårdsfester, i sommar blir det 50-årsjubileum!

Husen ritades av arkitekterna Jon Höjer och Sture Ljungqvist som låg bakom många stora projekt och utformningen av flera av Stockholms förorter. Uppvärmningen var gaseldning och jag minns fortfarande den allra första gasspisen vi hade där det fanns ett grillutrymme mellan ugnen och spis"plattorna" där vi brukade rosta bröd - det gällde att vara kvick i vändningarna och inte bränna det! Minns också när min lilla dementa farmor bodde hos oss och inte förstod sig på spisen. En dag när jag kom hem från skolan stod alla plattor på full gas utan att vara tända!

När drift och underhåll av stadens gasnät övertogs av Stockholm Gas ansågs det plötsligt inte ekonomiskt gångbart att ha kvar gasen i villaområdet, trots helt andra löften under tidigare år. Under senhösten har därför pannorna tagits bort, spisar bytts och gasledningar rivits ut för att istället installera fjärrvärme, det är detta arbete som syns på bilden som min mamma tagit. En stor påtvingad ekonomisk utgift för husägarna, speciellt för dem som nyligen köpt nya gaspannor...

På bilden syns ett fönster med blomlåda, det är mitt gamla tonårsrum. Genom det fönstret har jag och vänner krupit in och ut när vi inte ville märkas. Där bankade brorsan på när han kom hem från ett blött  muckfirande och inte hittade sin dörrnyckel.

Mina föräldrar bor fortfarande kvar.

Torsdagsfoto och allmänt oflyt

"Tittar ner på något" är veckans tema i torsdagsfoto.

Klicka på bilden!

Och jag minns hur jag stod uppe på kanten av strandpromenaden och tittade ner, innan jag tog trapporna och gick ut på den vackra piren och jag längtar tillbaka till Rügen och sommar och sol och värme och stränder och hav och tysk öl och bara fötter och sand mellan tårna och solglitter i vattnet och att få jäsa i en sådan där underbar strandstol som de har vid tyska östersjökusterna...

Det finns två saker jag önskar mig, förutom fred på jorden, god hälsa, långt liv och allt det där vanliga - det är en sådan där strandstol (blåvit såklart) och en karusellhäst...

Igår var jag på stan med dottern för att titta på balklänning och gå på teater. Vi tänkte hinna med en varm macka på Sturekatten också. En myskväll på tu man hand.

Jo jo.

Nog provades det klänningar alltid. Ursnygga. Dottern blev antingen en prinsessa eller en raffig kvinna beroende på stil. Till sist blev det öppet köp, men vi lämnade kvar klänningarna i affären för att slippa ta dem till Dramaten. Inte hann vi gå på Sturekatten, utan snabbt köpte vi oss mackor och dricka på Pressbyrån som vi sedan tryckte i oss utanför teatern. Hann gå på damernas och in till våra platser precis i tid.

Jo jo.

Fram kliver Björn Granath och berättar att föreställningen måste ställas in p g a akut sjukdomsfall. Ridå. Vi som skulle njuta av Jane Eyre och Michael Nyquist.

Jo jo.

Så går vi till T-Jarlen i tunnelbanan, där brukar de ofta ha bra chokladerbjudanden. Och vi behöver tröst.

Jo jo.

Vi går därifrån med kassarna fulla av leverpastej, apelsiner och drickyoghurt (Skånemejeriers hallon/lakrits... mmm...). Hem hinner vi lagom till handbollen.

Jo jo.

Efter första halvlek sätter vi på en film istället. Patrik 1,5.

Den var i allafall sevärd!

Och så tröståt vi av kakan jag bakat och av makens chokladpraliner...

Tisdagstema - instängd

Nog undrar man vem som sitter instängd här bakom?

Tur att det finns rejäla lufthål i dörren! 

Flera tolkningar på temat finns här.


(Dörren fanns i lilla Waldenburg, 
en liten liten ort i Tyskland, nära gränsen till Belgien. 
Vi åt lunch och tog en bensträckare där 
på en av våra utflyktsdagar i somras.
Reseberättelsen finns här)

Världens bäste svåger!

Jag fick ett mejl.
- Är du intresserad av att gå på detta?

Och så följer en inbjudan till vernissaget av en exklusiv utställning av Tove Janssons skisser med numrerade tryck som för första gången erbjuds till försäljning. Mingel, snittar och sådant där. Några finlandssvenska kändisar.

Om jag vill gå? Jag känner mig - nästan - som dottern när hon bjöds till kadettbalen.

Och svågern som inte ens tycker om Mumintrollen!

NK i Stockholm firar Mumin 65 år med Mumindagar mellan den 20 januari och den 14 februari. De ska lyfta fram vikten av skapande och kreativitet samt Mumintrollens starka koppling till havet både i skyltfönstren och runtom i varuhuset. Jag kommer att åka dit och kika redan på onsdag, innan kvällens teaterföreställning...

Fototriss - randig!

När jag gick hem från vår randiga tjejmiddag i torsdags, kom jag på det perfekta motivet för tema randigt om det skulle dyka upp i trissen eller någon annan fotoutmaning.

Idag är fototrisstemat just randigt.

Och jag minns inte alls vad det var jag tänkt.

"Minne, jag har tappat mitt minne..."

Men gurun på randigt laserljus är utan tvekan  
Jean Michel Jarre,
så jag bjuder på några av mina bilder från konserten i Herning i maj.

Och så en självklar bonusbild:

"Sjung för gamla Djurgår'n nu, sjung i ur och skur

Visa folk att blåa ränder - de går aldrig ur!"

EFIT nära noll

Så var det dags för Ett Foto I Timmen igen. 

8.30

Vaknar. Duschar. Tar en bild på vårt intressanta badrumstak.

Sådana vinklar kan det bli när huset har sadeltak

som vi byggt en kupa i, för att sedan bygga ut en vinkel.

Ett tag hade man bara en tunn gipsskiva mellan sig och

byggubbarna på taket - och himlen! - när man satt där.

9.30

Frukost.

Ska jag? Ska jag inte?

Men inte tar jag väl detta till frukost även om det är lördag?

Nej, det blir yoghurt med linfrön och nyponpulver som vanligt...

10.30

Lilleman har samlat ihop alla leksaksknivar

och leker någon sorts tävling på hallgolvet.

Först skrämde han sin syster

när han tog fram dem en efter en ur soffan.
Men tevefåtöljen är vapenfri zon!

11.30

Har gått till Erikshjälpen för att leta fynd.

Hade fått tips om en jugendsoffa som stått osåld länge.

Gillar små nätta möbler som gamla soffor och klädskåp ;-)

Som tur är finns den inte kvar...

12.30

En underbar bokserie fanns för 20:- styck.

Tipsen i dessa böcker är tidlösa, vi har några sedan förr.

De har gett oss bra tips och fina upplevelser på våra resor.

13.30

Har diskat av alla prislappar och öppnar spritskåpet för att

ställa in de nyköpta glasen.

(Ja, jag gillar gamla glas också)

Konstaterar att de två jag köpt är exakt lika som två jag hade.

Nog har man öga för detaljer alltid!

14.30

Tea-time!

Som vanligt sätter jag på vattenkokaren och glömmer att hälla upp.

Värmer på vattnet igen och står kvar tills det kokar denna gång.

15.30

Lilleman kommer hem från stallet och ridningen.

Han har ridit i två och ett halvt år och tycker att det är toppenkul!

Kanske dags för ett familjeridläger i sommar?

 16.30

Tittar på det inspelade avsnittet av Växthusträdgården.

England, pub, trädgård, sommar, sol, ölbryggeri och matlagning
i samma avsnitt - hur mycket  bättre kan det bli?

Dessutom har programledaren ett fusat glassmycke på sig...

17.30

Lilleman fyndar i utklädningslådorna.
Springer runt och tar upp middagsbeställningar
från sina bröder.
Killarna ska vara ensamma hemma ikväll.

18.30

Gör mig iordning inför kvällen.
Middag hos goda vänner som varit i Thailand över jul och nyår.
Grabbarna får mat från Donken.
Snacks i alla de former och Ice Age 3 väntar.

19.30

Ett spännande vin från trakten kring Bodensjön
väcker vilda diskussioner.
Atlasen måste tas fram för att övertyga de som tror att
sjön ligger mellan Tyskland och Österrike.

20.30

Kvällens drama i det lilla formatet är
hur den unga innekatten klarar av att få en hund
- dessutom en jakthund - på besök.
Det går otroligt bra!

21.30

Ostarna tas fram.
Till vänster ligger den, min älskling.
Saint Agür!

22.30

Hushållets fina inköpstavla
har säkert en historia som jag borde frågat om.
Läcker är den vilket som!

23.30

Ber man schnällt får man ta en bild på den finaschte mustaschen.
Fast han hade schvårt att vara schtilla
tillräckligt länge för att bilden skulle bli schkarp.
Nu schka fotografen schova!