Sidor

29 september 2014

Blue Monday - autumn is here


After several warm and sunny September days
cold winds swept down from the north
invading my garden with pine needles.

EFIT - en marknadssöndag


5
Behöver dricka vatten.
Tur att det finns en liten mugg i badrummet.

6
Väcks av att maken går upp.
Somnar om.

7
Sover.



8
Drar upp rullgardinen.



9
Två söner småbusar med varandra när de gör frukost.



10
Tar det sista kokta ägget till min frukost.



11
Packar nödvändigheter.



12
Öppnar mitt lilla marknadsstånd.



13
Äter min lunchmacka.



14
Provsmakar rödbetor med getost och potatisar i het chili.



15
Kikar på barnavdelningen.



16
Stänger och packar ihop.
Lyckad marknadshelg?
Nej inte på kort sikt, men förhoppningsvis på lång.
Nya kontakter har knutits.



17
Äldste sonen söndagsstrosar i morgonrock och trasiga byxor.



18
Serverar jag potatisgratäng och
baconlindad fläskytterfilé fylld med soltorkade tomater.



19
Kliver vi av vid Stockholm Södra.



20
Börjar livesändningen av musikalen Billy Elliot.



21.30
Paus och neonslingorna speglar sig i den parkerade bilen.



23
Tar oss hemåt igen.

28 september 2014

När byggnaden är intressantare än innehållet


I Helsingfors besökte vi Arkitekturmuseet, det var en kombibiljett med det närliggande och mycket intressanta Designmuseet.



Arkitekturmuseet är en imponerande och vacker byggnad med oinspirerande utställningar. Och då är jag ändå väldigt intresserad av arkitektur. Kontrasten mot Designmuseet var stor. Mycket stor.



En liten pärla var dock modellen av Matti Suuronens skidstuga Futuro från 1968, designad för serietillverkning i olika delar av världen. Oljekrisen 1973 satte effektivt stopp för planerna, eftersom huset var tänkt att byggas i armerad plast.

Är det bara jag som ser Roger Moore i orange skiddräkt titta ut genom fönstret?

26 september 2014

Frostrisk och höstfika


Tackolov för barnens gamla paraplyer
när termometern varnar för nattfrost!



Tur att jag tog in alla hibiskusträden i tid!

23 september 2014

Dagarna som gick och leken med leran


Plötsligt blev det inget skrivet i bloggen. Jag ville inte sitta vid datorn i det underbara sensommarvädret. Ville bara njuta och göra annat. Hade en väninna från Karlskrona på besök, vi promenerade på stan en torsdag. Shoppade lite och fikade på Chokladfabriken.



På fredagen var jag på tjejmiddag. Vi kunde sitta ute till förrätten, en spännande grillad purjolök med färskost och stenbitsrom. Men huvudrätt och efterrätt åt vi inne.



På måndagen kom en väninna från Skåne. Hon skriver om trädgård och är en fena på att fotografera. Vi hann kika in i varje vrå hos mig. Gissa om jag hade röjt innan? Välbehövligt, så jag är extra glad över att jag fick den puffen. Och bilderna blev superfina!



Sedan kom dimman. Morgondimman som bäddade in världen i ett grått fuktigt täcke och tystade flygplanen på Bromma. Det var så lugnt och stilla hos mig då!



Men. 
Plötsligt drabbade hösten. 
Nu ser mitt trädäck ut så här.



Och min grusgång så här.



Och min gräsmatta så här.
Det är tallbarr precis överallt!


En fördel med att ha selektivt minne är att man ser sina gamla blogginlägg som om de vore nya. Jag har kikat i mina inlägg om keramik och sett att jag jobbade mycket mer med glasyrer i början, det hade jag glömt.

Nu har jag haft två lördagar med leran igen och jag bara brinner av lust! Första lördagen tog jag med allt som inte blev glaserat i våras och nu i lördags kunde jag ta hem en del igen. Dels detta fågelbad, som är mörkare blått än de jag gjort tidigare men å andra sidan inte kommer att hålla kvar vatten eftersom det tycks ha en "pip" åt ett håll. Och så behöver det riktiga kedjor. Det får jag fixa.



Ytterligare tre kakelplattor kom hem och sattes upp i armeringsmattan bredvid de jag gjort förut. En hade inte hunnit in i ugnen, så den kommer senare.



Och mitt fat med Lillemans 3-månaders hand och fot fick vit glasyr. Nu är han förevigad på alla möjliga sätt!



Dessutom glaserade jag alla mina fjärilar. I blått. Som synes på bilden är glasyren avskavd lite här och var, men det gör mig inget. När jag satt och glaserade dem hade jag sällskap av en liten Elsa, dotterdotter till en barndomskamrat. Vi hade en väldigt mysig konversationsstund och det var svårt för henne att inte pilla på fjärilarna, så i framtiden kommer jag alltid att minnas den stunden när jag ser den fläckiga glasyren!



Jag glaserade också mitt lilla hus, vitt med blå blommor. Det åkte in i ugnen i lördags, så det borde vara klart nu!



Och så tillverkade jag nytt! Fyra nya kakelplattor. Japp, jag är grymt nöjd med de jag redan gjort och jag har fler armeringsmattor att stoppa plattor i!



Jag gjorde nio änglar och blir de bra ska jag göra fler. Vet inte säkert hur de ska glaseras än.
Dessutom hade jag köpt bokstavsstansar och gjorde små etiketter till ympskotten i äppelträdet. Bäst att hänga upp dem medan man minns vilken gren som är vad ...


Närbild på ängel före putsning


Så nu i lördags hann jag göra en tallrik, enligt samma princip som så mycket jag redan gjort. Spetsmönstrad kavling och murgröneblad plus blommor på kanten. De här vill jag göra fler av!



En djupare skål ska få blad och blommor nästa gång, den måste ligga kvar i formen för att torka lite först.



Och så ytterligare en skål enligt samma koncept. De blir ju bra, så varför göra annorlunda?



På Erikshjälpen hade jag köpt kakformar som användes på kavlad lera, mönstrad antingen med nät eller spets. Här har jag tänkt bygga upp blommor i flera lager och färger, de kan fästa i varandra med hjälp av glasyrer.



De mindre storlekarna ligger med baksidan upp eftersom jag har kupat dem lite. Trianglarna ska bli mittenbladen.



Till sist blev det små fantasirundlar. Vet inte vad de kan göra för nytta, men de var kul att göra.
Har jag glömt något?
Jag tror inte det!

12 september 2014

Årligt kvällsmys bland gamla fönster


En augustikväll mitt i veckan.
Jag har korgen med efterrätt, värdinnepresent och
Salmiakki Koskenkorva i handen.
Kliver in genom grinden.



Nog känner jag mig välkommen alltid.
Det här är en kväll jag sett fram emot hela sommaren.



Först måste jag gå runt och kika i trädgården.
Vad har hänt sedan sist?
Vilka är de nya fynden?



Här finns så mycket att se,
så många vackra saker,
så lätt att missa något.



Men målet för kvällen ligger där ute.
Anar ni röda lampor som lyser?



Jag passerar odlingar med pumpor och pynt.



Öppnar dörrarna in till det vackra växthuset,
byggt av gamla loppisfyndade fönster.



Här står ljusen som ska tändas när det mörknar.



En liten lampa lyser redan nu,
förutom kräftslingorna i taket.



Här inne finns minst lika mycket att beundra
som i trädgården.



Väninnorna kommer.
Välkomstdrinken serveras.



Efter den traditionella ansjovispajen väntar så kräftorna,
lakritsnubben,
osten och ölen.



Vi sitter i timmar och pratar,
skrattar och berättar.
Äter.
Myser.


Varje gång är det lika svårt att skiljas från det 
varma rummet och sällskapet.



Jag tassar tyst på grusgången
för att inte väcka familjen som sover.
Stänger grinden bakom mig.