I fredags firade vi som sagt äldste sonens 22-årsdag i efterskott. Han och jag började dagen med att provsmaka oss fram till rätt fördrink, något som inte är helt enkelt då han inte dricker kolsyrat. Redan kl 9 på morgonen var vi nöjda med vår kombo av flädersprit, vitt vin och myntablad, en lite udda start på dagen.
Sedan fick köttgrytan puttra i nära tre timmar för att bli riktigt mör. Under tiden gjorde jag klart tårtorna, förberedde sju olika drinktilltugg och grytans alla tillbehör, dukade för 15 personer (traditionell födelsedagsdukning med Knyttet-duk och Mumin-servetter), förberedde söndagens lunch för tio personer så långt det gick, dammsög, städade toaletter och allt det där andra som krävs när man ska ha gäster.
Middagen blev mycket lyckad, maten räckte och chokladtårtan gled isär. Kvällens lärdom blev att inte lägga ett lager chokladkräm ovanpå ett halkigt kolalager. Men jisses, så god den blev!
Jag röjde undan efter gästerna, tittade på halva Idol på Play i väntan på att tömma och fylla diskmaskinen och drog igång en tvättmaskin. Kom i säng framåt kl 2 och var ganska mör morgonen därpå. Kostade på mig sovmorgon till kl 8.
För på lördagen var det tåget till Karlstad som gällde, tillsammans med Janicke. Och båda konstaterade vi att även om det inte var x2000 så gungade tåget tillräckligt för att vi inte skulle kunna läsa eller röra på oss för mycket. Janicke lyckades ta sig till bistron för lite välbehövligt te och kaffe. (Och ja, samma Knyttet-motiv på min kasse som på födelsedagsduken, dock lite mindre urtvättad.)
Vi promenerade längs Klarälven till Värmlands museum där en väninna skulle ställa ut på fotoutställning med vernissage just denna lördag. Hon visste inte att vi skulle komma, utan vi tänkte överraska henne. Men hon var inte där ... Det var faktiskt ingen av fotograferna som var på plats, så det var inte speciellt konstigt, även om det i väninnans fall handlade om sjukdom i familjen.
Vårt andra mål med Karlstadsresan var att Janicke skulle få se Sandgrund och Lars Lerins magiska akvareller. Jag har varit där förut, men har verkligen inget emot att uppleva denna magnifike konstnärs verk igen och igen och igen.
Sedan lyckades vi hitta en restaurang vars priser passade med våra plånböcker. Jag behövde lite koffein så trots att jag aldrig dricker läsk annat än som groggvirke så passade jag på att blanda mig en Black Orange. Snygg som en drink blev den!
Vår vältajmade lördag fortsatte med en annan väninnas vernissage i ett källargalleri, där vi njöt av hennes keramik, lite rödvin och en kletigt härlig chokladkaka. Och en stunds prat, såklart.
Den här väninnan är kollega till mig i butiken, så jag kunde passa på att ta med sju tavlor till stan, eftersom jag visste att det var ganska tomt i hennes lager.
Så festade vi loss på tåget tillbaka till Stockholm, med vinpriser som åt upp det vi sparat på att äta lunch på en billigare restaurang. Och vi var båda för trötta för att dricka upp allt vinet, utan halvfulla flaskor fick följa med hem. Väl hemma såg jag klart på Idol-programmet innan jag stupade i säng och tillät mig sovmorgon ända till nio ...
För idag, söndag, hade jag kallat till trädgårdsträff för årets och tidigare års deltagare i våra Öppna Trädgårdar. I juni hann vi aldrig utvärdera den öppna dagen eftersom jag reste iväg till Cannes tidigt morgonen efter, dessutom kan vi som har öppet inte besöka varandra så det föreslog jag att vi kunde göra nu i september.
Vi började med en snabb runda i min trädgård innan vi åt svamplasagne och promenerade till grannen.
Totalt gick vi runt till sex trädgårdar, i olika stilar och med olika intresseområden.
Många tips och råd delades och idéer väcktes. Jag inser just att jag måste skriva ner det jag inspirerades av innan jag glömmer bort det! Ibland är ju minnet av teflon!
Havtorn direkt från busken var väldigt gott! Hos denna trädgårdsvän hade jag också bokat in att vi skulle ta fikapaus, ett lämpligt och behövligt avbrott i vandringen.
Vi avslutade vandringen i den pampigaste trädgården, där vi också fick en lektion i äppelmustning och cidertillverkning.
Jag handlade lite mat på COOP och insåg att om jag inte orkar upp för att titta på den blodröda supermånen i natt så fick jag i alla fall se en blodröd himmel!
Men nu är jag rätt mör.
