När äldste sonen skjutsats iväg till champagnefrukosten,
kunde jag dekorera smörgås-, pannkaks-
och jordgubbstårtorna.
Vi pyntade i trädgården och gjorde klart plakatet.
Vid skolan samlades familjer, vänner och släktingar.
Tänk så fula alla plakat är bakifrån!
Studenterna kom ut, lyckades ta sig fram genom folksamlingen
och tågade till andra sidan byggnaden.
Rektor höll tal, kort och kärnfullt.
Å alla jublade!
Så följde en förvirrad stund då studenter sökte familjer.
Sonen hittade oss ganska enkelt.
Och plakatet fick sin förklaring när han iförd handklovar
fördes till den amerikanska polisbilen.
Så går det när man inte vill åka flak!
Lilleman och morfar fick glada följa med i bilen.
Efter en tur runt i Västerort kom de hem till den dukade trädgården.
Sonen ville inte ha någon stor mottagning,
men släkt och grannar var på plats.
När kvällen kom och jag städade undan hittade jag en död koltrastunge.
Dottern och Lilleman ordnade genast med begravning.
Livets gång.