Fortsättning från London dag 3.
Vi somnade en stund efter midnatt i rummet som inte längre luktade lika starkt av färg.
Strax efter kl 2 väcktes vi av ett vidrigt högljutt larm. Dottern, som bott på stökigare ställen i London, var snabbt uppe och tände lampan för att samla ihop sina saker och få på sig skorna. Jag var groggy av sömn och tyckte att hon skulle släcka/stänga av lampan/larmet, sedan började jag dra i gardinen eftersom fönstret inte ska vara öppet när man öppna dörren om ifall att det verkligen brinner. Så tittade jag ut genom dörren och det fanns ingen brandlukt i korridoren, bara ett flicka som tittade ut genom en annan dörr och ropade på sin mamma.
Min dotter undrade vad jag höll på med.
Så jag tog lydigt på mig skorna och jackan, drog mobilen ur laddaren och kollade att dottern tagit rumsnyckeln innan jag sömndrucket följde efter henne ut. Det var ett tyst lämmeltåg av hotellgäster som tog sig ner för trappan och ut på gatan. Där stod vi i en salig sömnig blandning, asiater i små pyjamasbyxor, barfota gäster i övrigt fullt påklädda, och så jag i nattlinne, jacka och kängor men utan trosor. Om ni visste hur naken man känner sig när man står med en massa okända människor mitt i en storstad och nattluften sveper in mellan benen!
Inte var det någon brandman i närheten heller.
Efter några minuter fick vi gå in igen. Någon hade rökt på rummet och utlöst brandlarmet. Nu luktade det färg igen på vårt rum och det var svårt att somna om.
Men vi hade en tid att passa och kunde inte ta sovmorgon. Högst upp i huset fanns studenternas matsal och där serverades frukosten som var helt okej. Tyvärr var vi inte så hungriga.
Vi tog tunnelbanan till Sloane Square och promenerade den korta biten till Saatchi Gallery där den stora utställningen om Rolling Stones nyligen öppnat. Utställningen är inspirerad av ABBA-museet i Stockholm och var mycket sevärd med en fantastisk samling av udda och intressanta saker/minnen/omslag/historier/instrument/kläder/videor mm mm som har med Stones långa karriär att göra.
Jag hade köpt biljetterna i förväg på nätet, men när vi var där såg det ut som att det fanns biljetter att köpa på plats också. Hur det är senare i sommar vet jag inte, men utställningen varar bara till 4 september och är mycket sevärd!
Vi fick förstås inte fotografera, så mina bilder kommer från dekorationerna på King's Road.
Utställningen avslutas med en verklighetstroget uppbyggd backstage där man står bland trunkar och rekvisita och hör konsert- och publikljud från den fiktiva scenen. Sedan går man ut och ser en låt från en 3D-konsert där man känner sig som om man var på plats. Vi studsade lyckliga och uppfyllda ut från galleriet!
Vi smet in på de fina smågator som korsar King's Road och visar att det faktiskt går att bo småskaligt här, mitt i smeten.
Prunkande blomning (kamelior!) och vacker arkitektur, blott några steg från den trafikerade affärsgatan.
Sedan åt vi lunch, hämtade våra väskor på hotellet, tog tåget till flyget, flyget till Skavsta och flygbussen till stan där maken tackolov hämtade upp oss vid midnatt. Trötta, men mycket nöjda med våra välmatade dagar. Vi borde minsann stannat ett tag till ...
10 kommentarer:
Jag riktigt ryser. När jag har mardrömmar, så är det just det -att av någon anledning behöva springa ut mitt i natten och inte vara klädd inunder. I mina drömmar är sedan alla portar låsta när "faran är över". Jag har inte gått till en psykolog för att tyda vad det kommer ifrån.
Så jag förstår känslan. Det är ju ett minne ni kommer bära med er. I övrigt låter allt mycket trevligt. Och som jag sagt det förut, att ha förmånen att göra det med dottern. / Britt
Åh tack för en tripp till London och RS utställning hade varit något för moa. Jag som diggade dessa gossar en gång i tiden. Härligt reportage det här, och som svar på din fråga så var jag redan döpt och jag minns det idag för jag gillade inte att bli blöt i håret och den där förbaskade hatten med gummisnodd som jag skulle ha ihop med marinblå kappa och klänning och lackskor och hela chillevippen grrr. Hatten tog jag av och gungade med så snodden gick av så det blev till att ha knutar på den senare, men inte gillade jag att va finklädd. Snyft en skitig klättrande unge det var jag det. Jag skulle fylla tre när jag döptes. Så kan det vara.
Tack för Londonresan ,kramen Nette
Det tog flera försök innan jag lyckades att komma in hos dig för att kommentera! Vet dock inte vad det varit för fel!!
Jag har med glädje - är mycket stor anglofil - läst alla dina inlägg om Londonresan. Ja, kanske inte den sista biten om falsklarmet, det var ju inte så kul förstås. Jag längtar till Storbritannien varje år, men det är alltid något som sätter käppar i hjulen. Har tidigare varit dit över 30 gånger och London brukar ingå med någon eller ett par dagar, annars är det att bila runt som vi gillar bäst. Men London är faktiskt vår favoritstorstad. Kanske beroende på att det finns något småskaligt kvar trots alla nya byggnader.
KRAM och TACK för reseberättelsen!!!
Susie
Ja, alltså har aldrig varit med om en hotellutrymning. Antar att det även var premiär för dig, som du kunde varit utan om man säger så.
Rolling Stones utsmyckningen/reklamen på King's Road var riktigt coolt!
Å det finns många gamla och mysiga gator med radhus mitt i London som idag ser ungefär ut som då de byggdes. Det är det charmiga med London tycker jag, gammalt och nytt samsas på något sätt.
Oj, vilken berättelse!! Men nog fnissade jag lite när du skrev om hotellutrymningen,fast jag förstår att det inte var roligt. "Utan trosor i tyrolen "har man ju hört talas om, men inte i London...hihi..
Skönt att det inte var någon brand i alla fall!
Gillar London mycket, våra kompisar var där i helgen, men då kunde vi ju inte följa med...jag var fullt upptagen med ESC!
Grrrr, hoppas den där rökaren inte fick komma tillbaka till sitt rum utan blev tvungen att stå på gatan resten av natten!
De blommande gatorna, där skulle jag vilja gå.
Tack för titten!
Ekkelt å bli vekt av brannalarmen når ein søv i framande bygningar.
Godt du hadde med dottera.
Ellers ser det ut som det ble mange fine opplevelser i London,
byen ein aldri blir ferdig å utforske.
Takk for at bi fekk vere med på turen :)
:) förstår att du kände dig utlämnad där bland alla främlingar, rolig historia men anar att det inte var lika roligt just då.
Det är häftigt med stones utställningen. Kom att tänka på att det är nästan som deras logga, munnen med utsträckt tunga, välkänt varumärke över hela världen!
Häftiga upplevelser i London! Jag var med om en hotellutrymning utanför Göteborg för några år sedan och det var ingen rolig upplevelse men också där var det falsklarm. Blir nästan sugen på en resa till London, det är flera år sedan jag var där.
Skicka en kommentar