Det finns sådant som gör mig avundsjuk. Som en fuchsia i gigantiskt format.
Denna dag var det växlande molnighet och precis lagom varmt för vår vandring.
Vi började med att gå ner mot kajen, spanande efter var starten på vår tänkta del av GR34 var.
GR står för Grande Randonnée, det landstäckande nätet av utmärkta (i dubbel bemärkelse) vandringsleder som finns i Frankrike. Vi skulle vandra en bit av GR34 fram och tillbaka mellan Cancale och Pointe de Grouin.
Där nere vid piren var det vi satt och åt kvällen före.
En bassäng som behåller vattnet när det är ebb.
En mycket jämn och mycket vacker mur.
Jag zoomade in Mont Saint Michel i diset.
Ser ni pricken vid horisonten? Egentligen var klippön så långt borta.
Leden är lättgången och höjdskillnaderna är inte speciellt krävande.
Ibland gick leden ner till en by och en strand. Där kunde finnas toalett, då fick man passa på.
Notera att fyren står i vattnet.
Vi satt ned och mumsade musslor. Drack cider. Igen. De här musslorna var nog de godaste jag någonsin ätit. Vilken sås!
Tycker ni att jag upprepar mig? Jo, jag visade samma bild och skrev ungefär detsamma en gång förut.
Efter maten var det bara att gå tillbaka samma väg som vi kom. 13 kilometer enkel väg. 26 km ToR.
Jag upptäckte två märken (insektsbett - växtutslag?) på mitt ena ben som utvecklades till ett stort flammigt utslag över större delen av smalbenet. Med hjälp av Clarityn fick jag det att lugna sig, men fortfarande idag kan jag ana de två ursprungliga märkena på benet. Mycket mystiskt.
Nu stod fyren på torra land!
Till kvällen hade jag kollat restaurangtips på Tripadvisor och fått veta att den med röd markis var en pärla. Den här delen av hamnen var inte lika tjusig som där vi ätit kvällen innan, vilket avspeglade sig i priserna.
Vad sägs om 800 gram tillagade musslor för 9 Euro...???!!!
Nu valde vi var sin trerätters meny, makens kostade hela 19.50 men min bara 14 Euro. Han fick ostron till förrätt,
jag åt stora goda räkor.
Sedan åt han rocka med kapris, bönor och ris,
jag åt ... eh ... en annan fisk. Med timjan på. Jo, den var god men jag är inte så förtjust i att få hela fiskskelettet på tallriken.
Maken åt ostar istället för söt dessert,
jag åt (såklart) chokladmousse!
Till sist tog maken en kopp kaffe och bjöds då på ett glas hemgjord kaffelikör förutom den obligatoriska lilla kakan. Se det var väl en minst sagt prisvärd meny?
Nästa dag for vi söderut i Bretagne.
7 kommentarer:
Vilka fantastiska vyer ja, både vad gäller landskapet och den underbara maten. 26 kilometer - det var verkligen duktigt jobbat. Tycker faktiskt det är kul att gå fram och tillbaka samma sträcka, då man lägger märke till helt olika saker/detaljer.
Å som sagt maten - musslor och ostron - MUMS! Åsså löjligt billigt dessutom. Dregel, dregel, dregel.
Snart ska jag gå ut en eftermiddagspromenad i regn och blåst med Lucy. Men först ska jag förflytta mig tillbaka till sommaren och vandra mellan Cancale och Point de Grouin med hjälp av dig.
Den fuchsian kan man faktiskt bli avundsjuk på. Undrar vad det står på skylten. Hunden matchade fönstret och huset väldigt bra. Den ser så där lagom loj ut. Utsikten från vandringen är enastående och visst ser jag Mont Saint Michel därborta i diset. Men inzoomningen var väldigt lyckad med glittret som ser ut som silver. Skönt med en lättgången led som ändå bjuder på fantastiska naturscenerier. Hade jag inte varit allergisk mot skaldjur skulle jag säkert njutit av musslorna. Men det låter mystiskt med ditt insektsbett, eller vad det nu var. Två märken, då tänker jag alltid på orm men det låter lite långsökt, då skulle du nog blivit dålig. Bra med Clarityn det har jag alltid också med mig då jag är överkänslig mot getingstick.
Kvällens middag lät ju som en höjdare ... ja om man inte är allergisk mot skaldjur förstås. Men hel fisk, med benen kvar nja ... det får vara för mig också. Desserterna får det att vattnas i munnen båda två. Gillar både ost och mousse.
Och nu kan jag inte dra ut på promenaden längre. Regnet har tilltagit liksom blåsten. Det blir vindtät regnjacka och kapuschongen uppfälld. Men fördelen att gå ut i busväder är att det är så vansinnigt skönt att komma in i värmen igen.
Nu ser jag fram mot att resa vidare söderut i Bretagne!
Kram Anita
Livsnjutardag för både öga och gom!Toppenbilder som förmedlar känslan av det goda livet!
Hej Anni!
Härliga vyer från er vandring. Tur att vädret inte var alltför varmt, då hade det kanske inte blivit en så lång sträcka. Maten ser god ut, och dina räkor ser riktigt läckra ut.
Ha det fint /Marika
Fin reseskildring! Härliga bilder, speciellt den med de många båtarna. Hur tar dom sig till dem, undrar jag...
Mysigt (och ekonomiskt riktigt) att leta reda på de restauranger som inte direkt ligger i turiststråken :)
När jag läser dina inlägg blir jag ofta hungrig :) undrar vad det kan bero på ;)
Vilken fin promenadslinga ni valde. Jag hade inte koll på att det finns ett sådant nätverk, tack för infon.
Kram Kristina
Skicka en kommentar